Svensk turism har fått ett uppsving genom den historiskt svaga kronan.
Men besöksnäringen riskerar att gå miste om turisternas pengar om de inte får betala som de gör i sitt hemland.
Det visar en undersökning från det globala fintech-bolaget Adyen.
I ljuset av pandemin har landets besöksnäring främst huserat svenska gäster de senaste åren. Men en svag krona väntas skapa en viss återhämtning och en tillfällig turistvåg. Före pandemin stod utländska turister för miljardintäkter. Efter pandemins enorma effekter på sektorn väntas nu intäkterna återigen att stiga. En ny undersökning väcker frågor om hur redo svensk besöksnäring är på att möta de återvändande internationella turisterna.
Endast en av tre svenska detaljhandlare accepterar utländska betalningsmetoder som är vanligt förekommande utanför Sverige, som exempelvis kinesiska AliPay eller WeChat Pay. Inom besöksnäringen är siffran något högre. Upp mot 44,2 procent av branschens aktörer erbjuder internationella betalningsmetoder.
- Svensk besöksnäring ska kunna fokusera på det de gör bäst – service i världsklass. Vår data visar att tekniska begränsningar vad gäller betalningsmetoder – begränsningar som är enkla att åtgärda – kan leda till förlorade intäkter för svenska företag. Detta gäller särskilt för besöksnäringen, eftersom de till synes inte erbjuder de betalningsmetoder som turister från andra sidan världen efterfrågar, säger Tobias Lindh, VD för Adyen i Norden & Baltikum.
Har internationella betalningsmetoder någon betydelse för näringslivets intäkter?
Många internationella konsumenter kommer sannolikt att kunna betala med någon form av betalningsmetod som svenska handlare erbjuder. Men enligt Adyens undersökning kommer över hälften, 55 procent, av globala konsumenter att avbryta ett köp om de inte kan betala så som de önskar.
Under 2021, ett år där stora delar av världen var nedstängda på grund av corona-restriktioner, stod utländska besökare för intäkter på 57 miljarder kronor, enligt statistik från Tillväxtverket. I en tid där världen återigen mer eller mindre är öppen, i kombination med en svag krona, och som ett resultat en förväntad ökad inströmning av utländska turister är risken stor till ett mångmiljontapp för svenska besöksnäringen. Om bara så en bråkdel av besökarna avstår från ett köp på grund av att de inte kan betala genom det sättet det föredrar.
Många internationella konsumenter kommer kunna betala på ett annat sätt än de föredrar, men bland denna majoritet kommer det att finnas turister som helt enkelt avstår från sitt köp som ett resultat av saknade betalningsmetoder. Det borde framför allt besöksnäringen ta höjd för i sin digitaliseringsresa, avslutar Tobias Lindh.
