Villa, vovve, volvo – Linux fyller 30 år.
Så länge var det sedan Linus Torvalds numera ikoniska inlägg publicerades med frågan vad som tycktes om hans sommarprojekt.
Han ville egentligen bara lära sig använda sin dator bättre – resten är så kallad historia. Ett företag som minst sagt varit med på resan är Red Hat som var först med att erbjuda expertis. Då gick vardagen ihop genom att sälja koppar och t-shirts. Magnus Glantz, IT-arkitekt på Red Hat har använt Linux i ”bara” 25 år och berättar hur den osannolika historien började.
Strejkade med sovsäck utanför kontor
För trettio år sedan kunde man se videon till R.E.M: s “Losing My Religion” på MTV, bestämma sig för att köpa den på CD, plocka upp hemtelefonen, ringa en kompis, åka till närmaste skivaffär och hoppas de har den i lager. Idag ser man videon i telefonen och SMSar den till kompisen istället. Detta beror till stor del på något annat som hände just 1991: Linux.
Linux och öppen källkod möttes inte alltid med värme under sina tidiga dagar. Tvärt emot så sågs det som opålitiligt, oanvändbart och rentav som ett hot mot mjukvaruindustrin.
– Mina starkaste Linux-minnen handlar om två saker – nyfikenhet och envis kamp. Jag började för att jag ville lära mig programmera bättre och hur internet fungerade. Kampen var något jag stötte på senare i vuxen ålder. På den tiden var det framförallt IT-chefer som ofta förbjöd Linux helt och hållet. Jag minns en kollega som i protest hämtade liggunderlag och sovsäck och lade sig utanför chefens kontor som strejk. Då fick han ett okej!, berättar Magnus Glantz.
Sverige passiv passagerare i digitaliseringen
Det var inte bara för sig som Linux-kärnan skapade framgång, det var i kombination med en revolutionerande licens (GPLv2) som gjorde det möjligt att öppet dela och bidra till kod. Utan att dessa två delar hade tajmat varandra så är det möjligt att Linux bara hade blivit en fotnot till andra system som Minix eller GNU Hurd.
Idag finns Linux och öppen källkod allt från rymdfarkoster till de mest systemkritiska delarna av samhället som banker, sjukvård, myndigheter. Däremot saknas fortfarande mycket kunskap exempelvis hos kommuner och regioner.
– Någonting hände under mitten av 2000-talet. Diskrimineringen minskade mot Linux och öppen källkod. Linux tog sig in i större och viktigare organisationer men i avtal fanns fortfarande punkter som gjorde det omöjligt för många att göra affärer med Red Hat. Än idag finns det fortfarande punkter i många anställningsavtal som hindrar utvecklare från att bidra till öppen källkod på fritiden, detta är en enorm bromskloss för svensk innovation. Släpper man inte lös potentialen så riskerar Sverige att bli en passiv passagerare i digitaliseringen, avslutar Magnus Glantz.
Från Finland, till världen, till rymden
