Den 1 juli träder ett nytt krav i lagen om betaltjänster i kraft.
Det nya kravet reglerar hur betalsätt ska presenteras för konsumenter när de handlar på nätet, med syftet att minska hushållens kreditköp genom att begränsa marknadsföringen av krediter.
Bakgrunden till det nya kravet är att regeringen uppmärksammat en ökad skuldsättning i de svenska hushållen när det gäller konsumtionskrediter. Från och med den första juli får köp på kredit − det vill säga kreditkort, faktura och delbetalning − endast presenteras som förstaval i webbutikens kassa om inget alternativ för debetbetalning erbjuds. Om det finns något betalsätt i kassan där pengarna dras direkt från kontot som exempelvis debetkort, direktbetalning från bank eller Swish, måste ett sådant betalsätt presenteras för konsumenterna som förstahandsval. Därefter kan andra kreditrelaterade betalsätt presenteras.
− Vi förstår vikten av att förhindra överskuldsättning hos svenska konsumenter. Att finansiera unga konsumenters livsstil genom att exempelvis erbjuda delbetalning av pizza är såklart inte bra. Olika betalsätt är bra för olika köptillfällen, och konsumenten ska inte styras till ett specifikt betalsätt som är bäst för betalleverantören, säger Patrik Müller, e-handelsexpert på Nets.
Betallandskapet är dock mer komplicerat än vad lagstiftningen tar hänsyn till, vilket medför att implementationen för många svenska webbutiker kan komma att ta tid. Webbutikerna måste se till att betalsätten presenteras korrekt, via sin betalleverantör eller själva, beroende på vem som praktiskt styr ordningen för betalsätten i kassan. Det kan också finnas en risk att det blir negativt för svenska webbutikerna om de upplevs som krångligare att handla från än utländska aktörer.
– Det innebär en övergång för svenska webbutiker och betalleverantörer under en mycket kort implementeringsperiod. Inkluderingen av kreditkort i kravet är också olycklig eftersom det är svårt att hitta enkla lösningar som ger en tydlig konsumentupplevelse, säger Jan Lundequist, betalningsexpert på Nets.
