Livsmedelsföretagen till regeringen: Klassa livsmedelssektorn som samhällskritisk

Utan mat stannar samhället, och därför måste livsmedelssektorn prioriteras. Det är ett av kraven i Livsmedelsföretagens åtgärdslista till regeringen. 

Livsmedelsföretagen till regeringen: Klassa livsmedelssektorn som samhällskritisk 1Tillgången till livsmedel är en förutsättning för att samhället ska fungera. Den svenska livsmedelssektorn är samhällskritisk och alla som bidrar till att det finns mat att äta varje dag gör en viktig insats, inte minst under svåra tider. Livsmedelsföretagen, LRF och Svensk Dagligvaruhandel arbetar nu intensivt med att gentemot regeringen och myndigheterna lyfta livsmedelssektorns avgörande betydelse för Sverige.

− Att regeringen tar beslut om att klassa livsmedelssektorn som samhällskritisk är en absolut nödvändighet. Jag och mina kollegor på LRF och Svensk Dagligvaruhandel kommer att driva den här frågan tills vi lyckas. Livsmedelskedjans betydelse för Sverige i en kris som denna kan inte överskattas, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.

Den 12 mars hade landsbygdsminister Jennie Nilsson kallat företrädare för hela livsmedelskedjan, inklusive Livsmedelsföretagen, för att informera sig om läget och ta emot inspel från olika aktörer. Detta följdes upp med ytterligare ett möte den 17 mars där även statssekreterare Per Callenberg deltog. Från och med nu kommer två avstämningsmöten i veckan att genomföras med regeringen.

Livsmedelsföretagen har i veckan överlämnat en kravlista med åtgärder till regeringen. Den sammanfaller i stora delar med kraven från LRF och Svensk Dagligvaruhandel. Det enskilt viktigaste kravet är att livsmedelssektorn omgående klassas som samhällskritisk med de ansvar och befogenheter för myndigheter och företag som detta medför.

Livsmedelsföretagens krav på åtgärder

  • Att regeringen omgående fattar beslut om att hela livsmedelssektorn är samhällskritisk. Vad samhällskritisk innebär måste också bli tydligt definierat. (Exempelvis måste personal inom livsmedelskedjan kunna fortsätta arbeta när skolor och förskolor stänger, tillgång till insatsvaror, prioriterad fördelning av laboratoriematerial, skyddskläder och hygienartiklar)
  • En enda kontaktpunkt för företagen. Både för att uppdatera och informera, men också för att information från regering och myndigheter ska nå rätt personer i branschen.
  • Ett myndighetsprotokoll för hur företag som har smitta i sina anläggningar ska agera och hur sanering och återupprättande av verksamheten skyndsamt kan ske efter godkännande av relevanta myndigheter.
  • Prioritering och stor flexibilitet från myndigheter. Till exempel verksamheter som slakteri kräver närvarande myndighetsperson. Där måste Livsmedelsverket säkerställa tillgången på veterinärer så att inte först slakteriet behöver stänga med följd att företag längre fram i kedjan behöver stänga på grund av bristen på råvaror.
  • Dispens för regelverk i samband med transporter, så att varuflödena kan upprätthållas.
  • Internationell handel av gods behöver kunna fungera smidigt.
  • Återgång till det spårningssystem för fisk som gällde i Sverige fram till 2019 och som gäller i övriga EU.
  • Ingen kontroll av primär ingrediens under 2020
  • Generellt en ändamålsenlig och lösningsorienterad tillämpning av regelverk från ansvariga myndigheter.