Den svenska butikshandeln står mitt i en kraftfull transformation.
Den ledande drivkraften bakom detta är e-handelsköpens intåg i svenskarnas vardag. Mellan åren 2017 och 2018 minskade antalet detaljhandelsbutiker* med sex procent, från 35 953 butiker till 33 688.
Handelsrådet har för andra året i rad finansierat en djupdykning i butikshandelns struktur och utveckling. Studien visar att butikshandeln har det kämpigt. Mellan åren 2017 och 2018 minskade butiksbeståndet med 4 222 butiker. Samtidigt öppnades 1 957 nya butiker, vilket ger ett netto på 2 265 enheter. Den totala förändringstakten, dvs. förändringen i antalet butiker i relation till hela butiksbeståndet, uppgick därmed till 17 procentenheter.
– Trots en stark konjunktur och god befolkningstillväxt utmanas butiksledet. Konsumenterna vänder sig allt oftare till digitala alternativ och det blir allt viktigare för handelns aktörer att anpassa sitt butiksnät till en ny konsumentlogik. En logik som kräver färre butiker, mindre ytor och mer centrala lägen, säger Andreas Svensson, senior analytiker på HUI Research.
Studien visar också att kedjorna kopplar ett allt starkare grepp om den fysiska handeln. Mellan åren 2017 och 2018 ökade andelen butiker som tillhör en kedja med 5 procentenheter. Det innebär att kedjorna kontrollerar 61 procent av alla butiker i detaljhandeln, vilket motsvarar 20 454 butiker. Högst andel återfinns i Västerbottens län där 71 procent av alla butiker tillhör en kedja. Studiens analys pekar även på att det finns ett samband mellan svag marknadstillväxt och ökad kedjekontroll. I detaljhandelsbranscher och län där detaljhandelns storlek, mätt antingen som antal butiker eller omsättning, har minskat har kedjornas andel av omsättningen och butiksbeståndet ökat.
– Digitaliseringen reducerar snabbt den fysiska detaljhandeln till ett fåtal stora aktörer. Kedjorna har, till skillnad från de fria handlarna, kapital och skalfördelar som möjliggör en viss uthållighet, avslutar Andreas.