Framtidens handelsmiljöer formas i samklang med nya konsumentbeteenden på nätet.
Något som fastighetsägare måste bli mer aktivt medvetna om idag för att säkra verksamhetens existens.
– Vi måste satsa mer på unika och identitetsbärande butiksmiljöer, säger arkitekten Jonas Ericsson på Strategisk Arkitektur. Butikshyresgäster vill ha mindre ytor som behöver uttrycka mer av varumärkets identitet. Samtidigt önskas lägre risk och mer inbyggd flexibilitet med kortare hyreskontrakt. Att framtidssäkra handelsplatserna är idag att möjliggöra så mycket identitet för hyresgästerna som möjligt, men också att vara bäst på att skapa förändringsmöjligheter.
Vi ser ett handelslandskap där allting går snabbare än tidigare. Människor som handlar online har en tendens att öka sin konsumtion även i traditionella butiker. I den strukturomvandling som handeln genomgår är det avgörande att ta fasta på samspelet mellan de två konsumentbeteendena, för att inte halka efter när framtidens handelsplatser ska formas.
– Det är för enkelt att utropa butiksdöden och prata om e-handeln som ett hot mot de fysiska butikerna. Snarare handlar det om att koppla ihop de två världarna på ett smartare sätt. Det ligger olika beteenden och drivkrafter bakom. Men att människor vill köpa dina produkter kan aldrig vara ett problem. Låt istället e-handel och butik vara två kanaler till samma affär, med samma avsändare, säger Jonas Ericsson, arkitekt och partner på arkitektkontoret Strategisk Arkitektur.
Identitet och historia blir viktigare
Många kunder är vana vid det utbud och den variation som finns på nätet. Butiken blir då den plats där ett varumärke antar fysisk form och tar utökad kontakt med människor. Mer planerad variation och mer förändring över tid gör att shopping i butik blir mer upplevelseorienterad, vital och intressant. Därmed ger den besökaren både ett annat syfte och en annan känsla än e-handeln. Kanske besöker man en butik vid andra tider, tillsammans med någon eller inför ett viktigt inköp. Butiken blir därmed en mötesplats, en social knutpunkt som inspirerar till merköp och binder samman handel och andra värden.
– Detta är en utveckling som kommer att kräva att den fysiska handelsmiljön är ytterst genomtänkt, välgestaltad och upplevelseorienterad och det kommer att vara viktigare än någonsin. Kraven kommer att bli högre på både fastighetsägare och arkitekter, som måste vara mer lyhörda och pålästa när det gäller befintliga och nya varumärken. Vi som är intresserade av att kontinuerligt utveckla handelsmiljöer och jobba med varumärken i nära och förtroendefullt samarbete med fastighetsägare och entreprenörer kommer att få en intressant roll att spela, fortsätter Jonas Ericsson.
Omgestaltningen av NK i utvecklingens framkant
Ett exempel på utvecklingen av identitetsstarka handelsmiljöer är Strategisk Arkitekturs omgestaltning av varuhuset Nordiska Kompaniet, NK, i Stockholm på uppdrag av Hufvudstaden. Det handlar där både om att plocka fram de delar av varuhuset som förstärker varuhusets historia och samtidigt göra butiksytorna mer flexibla och möjliga att omforma.
– NK är en klassisk handelsplats med hög dignitet som många människor har en stark personlig koppling till. Därför är det viktigt att på ett nyanserat sätt vidareutveckla de kvaliteter och den materialpalett och gestaltning som redan finns. Som husarkitekt på NK under lång tid känner vi platsen, kunden och slutkunden ytterst väl. Detta ger grunden för ett förtroendefullt samarbete där vi kan ta en stor och central rådgivande roll. Erfarenheterna ger oss ett helhetsperspektiv som underlättar för att genomgående lyckas hålla konceptets röda tråd. NK byggdes 1912-1915 och i veckan öppnar den nya saluhallen. Den över hundraåriga historian ger fantastiska möjligheter att bygga vidare på detta framgångsrika och unika, svenska varumärke, samt genom tidlösa nyanser modifiera en anrik mötesplats, säger Jonas Ericsson.
Närmare samarbeten och högre flexibilitet framöver
Det gäller alltså att förstå och vara lyhörd kring ett varumärkes historia för att kunna skapa igenkänning och en enhetlighet som ökar vistelsekvaliteten – och därmed få kunderna att vilja stanna länge. Rent konkret kan detta vara att arbeta med ett utökat serviceerbjudande, erbjuda möjlighet att ladda telefonen, möblera efter behov eller att tillföra fler toaletter. Caféer och restauranger blir viktiga ankarhyresgäster, kring vilka man sedan kopplar andra hyresgäster. Nyckeln till att lyckas med detta är ett arbetssätt som bygger på förtroende och nära samarbete mellan fastighetsägare, uthyrare, arkitekt och hyresgäst, menar Jonas Ericsson.
– Det kommer att krävas mycket större flexibilitet och möjlighet till att göra snabba förändringar. Som arkitekt är det viktigt att iscensätta en känsla hos kunderna och visa på omsorg och omhändertagande av den fysiska miljön för att förstärka kundens besök och upplevelse av platsen. Butikerna blir då en plats för känslor och upplevelser, som i förlängningen flyter över och kommunicerar starkt tillsammans med köpupplevelsen som kunden får online, säger Jonas Ericsson.