Forskarstudenten Nelson Sommerfeldt på KTH har utvecklat ett sätt att ta reda på om och när det ekonomiskt försvarbart att investera i solpaneler.
Forskningsresultatet vänder sig i förlängningen till bostadsrättsföreningar och företag så väl som privatpersoner.
På senare år har intresset för solpaneler skjutit i höjden och de dyker upp lite här och var, till exempel hos möbelföretaget Ikea. Solpaneler har också fått förenklade byggregler när det gäller takinstallationer, vilket gjort tekniken mer attraktiv för gemene man.
Fram till idag har det dock inte helt enkelt för vanliga människor att veta om det är ekonomiskt försvarbart att installera paneler, i så fall hur många, givet de osäkerhetsfaktorer som finns. Det är det som Nelson Sommerfeldt, doktorand vid institutionen för energiteknik vid KTH, nu tagit fram en lösning för.
– Metoden jag utvecklat är relevant för alla som äger en byggnad, är intresserad av solceller men som inte är experter på investeringar i energiteknik. Bland målgrupperna finns styrelser i bostadsrättsföreningar, hyresvärdar, villaägare och företag, berättar Nelson Sommerfeldt.
Solceller och aktier i samma kontext
Metoden tar avstamp i att först betrakta mängden solpaneler som behövs, detta med hänsyn tagen till ett antal tekniska och ekonomiska aspekter. Därefter följer riskanalys och en Monte Carlo-simulering för att utforska de tusentals olika tänkbara alternativen, baserat på parametrar som solpanelskostnader, elpris och teknikens livslängd.
– Om vi som exempel tar ett hustak i sydlig riktning i centrala Sverige med solpaneler monterade som klarar av att tillgodose 50 procent av elbehovet så kan metoden räkna ut att det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig. Det är en lågriskinvestering med en nominell avkastning om 6,6 procent. Detta sätt att beskriva läget placerar solpaneler i samma kontext som andra investeringar, som statsobligationer eller aktier. Någon som förmodligen är mer bekant för konsumenter än en investering i
solcellsteknik.
Verktyg runt hörnet
Nästa steg i forskningsarbete är att göra Nelson Sommerfeldts beräkningsmetod tillgänglig för den breda allmänheten. Ett nytt projekt har därför startats där KTH i samarbete med Beteendelabbet, en satsning som finansieras av Energimyndigheten, ska verka för detta.
– Vi vill utveckla ett verktyg som kan användas av energi- och klimatrådgivare så väl som försäljare av solpaneler. Detta eftersom dessa yrkesgrupper står i direktkontakt med köparna; hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, företag och villaägare. Verktyget kan också hjälpa politiker att skapa bättre förutsättningar, till exempel via subventioner, för att nå FN:s globala hållbarhetsmål.
Enligt Nelson Sommerfeldt kan hans sätt att utforska investeringsmöjligheterna i solpaneler bidra till att fler satsar på den förnyelsebara tekniken.
– Idag står solpaneler för en liten del av svensk energiproduktion, och det finns stor potential för öka den mängden rejält.
