Enligt den nyligen publicerade DESI-rapporten där EU-kommissionen rankar EU:s medlemsstater utifrån digital ekonomi och samhälle, placerar sig Sverige på en andraplats, med ett index på 69,5.
Magdalena Norlin-Schönfeldt chef Analys och omvärld på DIGG
-De resultat vi ser från DESI-rapporten ligger väl i linje med de resultat som OECD presenterade i sin Sverige-studie tidigare i år. Även OECD pekade på potentialen av att öka användningen av stora datamängder och behovet av satsningar på öppna data för att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt, innovationsdrivande och kunna behålla en relativt god välfärd, säger Magdalena Norlin-Schönfeldtchef Analys och omvärld på DIGG.
-Att DIGG i maj fick ett uppdrag från regeringen att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation samt använda artificiell intelligens, är mycket glädjande då det är i direkt samklang med dessa resultat, fortsätter Magdalena.
DESI-indexet
DESI är ett sammansatt index som består av ett stort antal indikatorer kopplade till medlemsstaternas utveckling inom digitaliseringsområdet.
Indexet består av fem huvudområden; Konnektivitet, Humankapital, Användning av internettjänster, Integrering av digital teknik samt Digitala offentliga tjänster. I 2019 års sammanställning har ett antal förändringar gjorts för att bättre anpassa indexet till den senaste tekniska utvecklingen. Detta innebär att DESI nu även omfattar indikatorer rörande till exempel 5G-beredskap, kvinnliga IKT-specialister, personer med universitetsexamen i IKT, samråd och röstning på nätet samt utbyte av medicinska uppgifter. Läs mer i faktarutan längst ner.
En positiv trend inom alla områden
I 2019 års index får Sverige 69,5 poäng, vilket är en ökning från föregående år med 2,6 procentenheter. Ökningen ligger i linje med den generella ökningen för EU:s medlemsstater, det vill säga EU:s genomsnittspoäng. Det kan också konstateras att Sverige har förbättrat sitt index på samtliga fem huvudområden:
| 2018 | 2019 | |
| Konnektivitet | 66,3 | 70,4 |
| Humankapital | 69,9 | 71,6 |
| Användning av internettjänster | 71,5 | 72,4 |
| Integrering av digital teknik | 54,0 | 57,3 |
| Digitala offentliga tjänster | 75,4 | 77,7 |
God grundläggande digital kompetens
Sveriges bästa placering är i kategorin Humankapital, där Sverige har 71,6 poäng och en bibehållen andraplacering. Den höga poängen beror på att 77% av befolkningen har minst grundläggande digital kompetens och 78% har minst grundläggande mjukvarukompetens. Däremot har enbart 3,7% av befolkningen en universitetsexamen inom IKT (placering 15 inom EU) vilket gör detta delindex till ett område som Sverige bör satsa på för att öka sitt totalindex på området. Även delindexen IKT-specialister och Kvinnliga IKT-specialister samt andelen personer med Mer än grundläggande digital kompetens, är områden som Sverige kan satsa på för att öka sitt totala index på området.
Bra betyg för e-recept och utbyte av medicinska uppgifter
Inom huvudområdet Digitala offentliga tjänster har Sverige fått 77,7 poäng, vilket lett till en sjätteplacering (en försämring med en placering från föregående år). Det är i denna del som Sverige har fått högst poäng av alla huvudområden. Sveriges värden vad gäller E-recept och Utbyte av medicinska uppgifter är mycket höga (100% respektive 81%). Även vad gäller användare av e-förvaltningstjänster, genomförande av tjänster på nätet samt digitala offentliga tjänster för företag har Sverige fått mycket höga värden. De områden som Sverige skulle behöva arbeta mer med för att få en högre poäng är området E-hälsotjänster (33%) samt Öppna data (52%).
Bättre bredbandstäckning i år
Inom huvudområdet Konnektivitet har Sverige fått 70,4 poäng, och en bibehållen fjärdeplacering. Den höga poängen beror bland annat på att andelen hushåll med fast bredbandstäckning är så hög som 97%, att andelen hushåll med 4G-täckning är 96% (genomsnitt hos operatörerna) samt att 86% respektive 84% av hushållen har täckning av snabbt bredband, respektive täckning av ultrasnabbt bredband. Just andelarna för bredbandstäckning är delområden som utvecklats mycket sedan föregående år. De delområden med lägst värden, och som därmed har störst förbättringspotential är 5G-beredskap (22%) samt användning, dvs. andelen fasta anslutningar av snabbt (60%) och ultrasnabbt (54%) bredband.
Svenskar är bra på att använda internet
Inom kategorin Användning av internettjänster har Sverige fått 72,4 poäng och en tredjeplats, vilket innebär en försämring med en placering sedan föregående år. Svenskarna är avancerade internetanvändare. De följer kurser och tittar på filmer och tv-serier på nätet mest av alla européer. 91 % av svenskarna är online minst en gång i veckan. Den grupp som inte använder internet är i första hand låginkomsthushåll, äldre och/eller personer med särskilda behov, och dessa riskerar att inte få de tjänster som de behöver. Ett exempel är den snabba övergången till ett kontantlöst samhälle: Av omkring 8,2 miljoner svenskar över 15 är det 1,5 miljoner som inte har något mobilt BankID, som används för bankärenden och offentliga tjänster på nätet. De delindex som har störst förbättringspotential på området är andelen internetanvändare som deltagit i samråd och röstning online (15%) samt deltagit i nätbaserade kurser (18%).
Fler företag använder molntjänster
Inom huvudområdet Integrering av digital teknik har Sverige landat på en bibehållen sjätteplats med 57,3 poäng. Området är således det med störst förbättringspotential av samtliga undersökta huvudområden. De svenska företagen utnyttjar i allt större omfattning näthandelns möjligheter. 30% av de små och medelstora företagen säljer på nätet och 10 % säljer över gränser till andra europeiska länder. Nästan en femtedel av de små och medelstora företagens omsättning kommer från nätsegmentet. Över fyra av tio små och medelstora företag använder molntjänster – vilket är en ökning med tio procentenheter från 2016 – men företagens användning av stora datamängder ligger fortfarande kvar på 10%. De delindex som har störst procentmässig förbättringspotential på detta huvudområde är således Stordata tillsammans med Nätförsäljning över nationsgränser.
