En tydlig trend i västvärlden är ökade politiska klyftor, ökad polarisering, och mindre tolerans till avvikande “fel åsikter”. Trenden återspeglas också inom näringslivet. Det blir allt vanligare att företag gör ett politiskt ställningstagande i olika frågor med syfte att locka konsumenter. – Fungerar det, eller får det motsatt effekt?
Syftet är att företagen ska öka sin marknadsandel genom att polarisera och segregera sin marknad. Det är ett väldigt motsägelsefullt antagande som inte reflekterar konsumentbeteende i verkligheten. Den logiska följden är förlorad marknadsandel när en del av konsumentgruppen stöts bort.
Exempelvis: Ingen konsument köper brödrostar baserat på vilken politisk åsikt en brödrostproducent har, utan endast av den enkla anledningen att konsumenten vill rosta bröd. Istället för att fokusera på hela marknaden som efterfrågar brödrostar, exkluderar man de konsumenter som inte ger medhåll för förtagets politiska ställningstagande, och därmed krymper sin kundgrupp.
Samtidigt är det föga troligt att det genererar ökad efterfrågan. Efterfrågar konsumenten ingen brödrost, kommer de knappast att plötsligt behöva en brödrost, bara för att brödrostfabriken råkar ta ett politiskt ställningstagande. – Efterfrågan av en produkt uppkommer av att konsumenten behöver produkten, inte av konsumentens politiska ställningstagande.
Gillette och SAS
Efter att Gillette lanserade sin omtalade reklamfilm så sjönk deras intäkter drastiskt. – Att ta ett kollektivt ställningstagande och skuldbelägga hela sin kundgrupp visade sig inte vara ett smart drag.
Ett annat exempel är SAS-reklamen, där man ifrågasatte om den svenska kulturen verkligen existerar. Det är dock svårt att utvärdera reklamens finansiella utfall. Eftersom Coronavirusets utbrott inträffade i världen kort efter att reklamen offentliggjordes, vilket orsakade sämre resultat för alla flygbolag.
Vilken industri kan ta ett politiskt ställningstagande, och gynnas?
Möjligen en industri med omättlig efterfrågan som företagen inte förmår att tillgodose, har en rimlig chans att inte drabbas negativt. En industri med väldigt stora vinstmarginaler, som inte hotas av ett litet snedsteg.
Online casino-industrin tar än så länge inte något politiskt ställningstagande. Samtidigt som industrin själv en het potatis som upprör och polariserar samhället, och man vill kanske inte kasta sten i glashus. Det är väldigt tydligt när man jämför hur svenska politiker behandlar statligt ägda Svenskaspel, gentemot den privata marknaden.
Online casino-industrin lär sannolikt undvika alltför polariserande ställningstaganden framöver. Men, företagen gillar att oförargligt nischa sitt varumärke, för att rikta in sig på särskilda målgrupper. Det fullständigt kryllar av casino utan omsättningskrav, vilket är en naturlig förklaring till varför allt fler casinon exklusivt fokuserar på en specifik målgrupp. Än så länge riktar man sig mot målgrupper som exempelvis heavy metal, skämtare, festprissar o.s.v. Alltså väldigt oförargliga signaler som inte gör någon upprörd. Det återstår dock att se om något online casino har modet att sticka ut hakan med mer polariserande signalpolitik, som retar upp halva befolkningen.
Wallmart och Dick’s Sporting Goods
De amerikanska retail-kedjorna Wallmart och Dick’s Sporting Goods gjorde ett tydligt ställningstagande i den känsliga vapendebatten. Som respons till ytterligare en masskjutning i USA valde man att förstöra ett särskilt sortiment av vapen till ett värde av 5 miljoner dollar, istället för att returnera det till vapentillverkaren. Det är sannolikt ett beslut som delade den amerikanska befolkningen, och som troligtvis inte gynnade deras försäljningssiffror.
Vill företag vill fostra samhället?
Upplever företagen plötsligt ett behov av att kollektivt fostra samhället att tycka rätt åsikter? Är företagen så självsäkra över framtida inkomster att de har råd med politiska ställningstagande som sannolikt skadar dem? Eller har de möjligen politiskt uppbackning, som lovar utlovar kompensation för eventuella vinstfall?
Är företagen rädda för att förknippas med felaktiga åsikter, genom att inte signalera var det står i vissa laddade frågor? Är det rädsla för “silence is violence”? Eller kanske en bakvänd strategi – Där man medvetet uttalar sig kontroversiellt, och eftersträvar viral publicitet som långsiktigt gynnar företaget?
