Mer än åtta av tio svenskar, 84 procent, vill att deras kommun aktivt prioriterar varor tillverkade av återvunnet material när de gör upphandlingar.
Det visar en Sifoundersökning gjord på uppdrag av miljöföretaget Ragn-Sells. I dag gör bara ett tjugotal kommuner en sådan prioritering, men antalet växer fort.
– Det är glädjande att så många svenskar vill att deras kommuner tar större ansvar för en hållbar utveckling. Landets kommuner har möjlighet att prioritera varor som innehåller återvunnet material, och de har starkt stöd från sina invånare för att göra det, säger Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans.
Drygt åtta av tio svenskar, 84 procent, instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag vill att min kommun ska prioritera återvunnet material vid offentlig upphandling när det är möjligt”. Stödet är ungefär lika starkt i alla åldersgrupper. Bara fyra procent säger att de inte instämmer alls.
Ragn-Sells kartlägger varje år i vilken mån kommunerna prioriterar återvunnet material i sina upphandlingar. I år svarade 21 kommuner att deras riktlinjer för upphandling säger att varor tillverkade av återvunnet material ska prioriteras. Det motsvarar tio procent av de 204 kommuner som besvarat Ragn-Sells enkät. Det är en tydlig uppgång jämfört med förra året, när bara tio kommuner uppgav att de ställer någon form av krav på återvunnet material.
– Hälften av utsläppen i världen beror på hur vi producerar och konsumerar varor. Stora inköpare som kommuner behöver ta ansvar och välja varor som innehåller återvunnet material, i stället för att tära ännu mer på jordens resurser, säger Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans.
Enligt regeringen står offentligt upphandlade varor och tjänster för en femtedel av Sveriges utsläpp. 2018 betalade svenska kommuner ut omkring 350 miljarder kronor till privata företag och andra organisationer, enligt Upphandlingsmyndighetens senaste sammanställning.
