Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger?
Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen
När Internetstiftelsen för första gången i rapporten Svenskarna och internet frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull.
Nyhetsappar väl använd tid – mobilspel i botten
En stor majoritet av internetanvändarna – 83 procent – använder sociala medier, även om tillväxten nu har planat ut. Men när Internetstiftelsen i år för första gången undersöker hur meningsfull och väl använd tiden på nätet upplevs, framgår att bara en fjärdedel anser att deras tid på sociala medier är meningsfull.
Barnfamiljer är den grupp som tycker att det är minst meningsfullt att spendera tid på sociala medier. Däremot upplever mer än var tredje person född utanför Norden att det är väl använd tid.
– Många med barn känner igen att tid är en bristvara. Andra aktiviteter värderas helt enkelt högre än sociala medier. För personer födda utanför Norden kan sociala medier vara viktigt för att bibehålla kontakt med vänner och familj. En intressant frågeställning är varför vi trots den låga meningsfullheten ändå använder sociala medier i den utsträckning vi gör. Det är första gången vi undersöker meningsfullhet, så nu har vi ett startvärde. Det blir intressant att följa utvecklingen, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.
Nästan hälften av de som tittar på film och video eller lyssnar på poddar och ljudböcker på nätet tycker att det är väl använd tid. I toppen vad gäller meningsfullhet återfinns användande av nyhetsappar, som nästan 3 av 5 tycker är väl använd tid. I botten av listan finns mobilspel, som endast 1 av 10 tycker är meningsfull tid.
Digitala samhällstjänster underlättar för majoriteten – men inte för alla
För första gången förekommer även frågor om digitala samhällstjänster. Framgångssagan mobilt Bank-id har varit möjliggörare för dessa e-tjänster. Och inställningen är mycket positiv. Hela 85 procent av befolkningen tycker att digitala samhällstjänster underlättar för dem.
Bland de tjänster som har undersökts i rapporten är Skatteverkets mest populära, med 74 procent av befolkningen som användare. Detta tätt följt av tjänster för kollektivtrafik som används av 72 procent. De omskrivna vårdapparna, tänkta att kunna ersätta fysiska besök, används bara av 10 procent. På landsbygden där avståndet till vården ofta kan vara längre än i städerna kan man tycka att nyttjandegraden av e-tjänster inom sjukvården skulle vara högre än i städerna, men förhållandet är tvärtom, med stadsbor som de mest frekventa användarna.
– Digitaliseringen är en revolution, med nya, enklare sätt för oss medborgare att få kontakt med vården, kommunen och andra samhällstjänster. Men bara för att Sverige är ett av världens främsta länder på att digitalisera tjänster får vi inte glömma bort den stora grupp användare som inte känner att livet blir enklare med nätet, säger Måns Jonasson.
För alla är inte lika lyriska. Bland människor som är 76 år eller äldre tycker var femte person att de digitala samhällstjänsterna försvårar för dem. Även lågutbildade och låginkomsttagare halkar efter vad gäller nyttjande av digitala samhällstjänster.
– Svenskarna och internet 2019 visar på det allvarliga gapet mellan de som upplever att livet blir enklare med internet och de som tvärtom känner att det blir svårare när allt mer digitaliseras. Samhället måste ta höjd för att vissa grupper har längre startsträcka och högre trösklar för att ta till sig möjligheterna som digitaliseringen innebär och förstå hur tjänsterna kan underlätta för just dem. Annars riskerar dessa människor att hamna, eller stanna kvar, i ett digitalt utanförskap, säger Måns Jonasson.
I Internetstiftelsens nya podd, Internetpodden, behandlas Svenskarna och internet 2019 i det första avsnittet. Måns Jonasson, digital strateg, Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, och Jenny Andersson, Insight Manager, pratar om resultat och upptäckter i årets rapport. Internetpodden finns där poddar brukar finnas, bland annat Apple Podcasts.
