Pandemin har avslöjat stora skillnader i tillgången till digitala hemleveranstjänster av olika typer av varor, apoteksprodukter och mat, visar ny forskning från Chalmers.
Som sämst fungerar hemleveranserna till dem som kan ha störst behov – som äldre på landsbygden.
Samtidigt syns en markant utveckling och förbättring under pandemins första år.
– Transportpolitiken har som funktionsmål att ge alla en grundläggande tillgänglighet. Men det syns tydligt i vår forskning att digitala hemleveranstjänster har utformats för homogena marknadssegment – som unga stadsbor med medelhög till hög inkomst, berättar docent Ivan Sanchez-Diaz, som har lett studien tillsammans med kollegorna docent Ceren Altuntas Vural och professor Árni Halldórsson vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Forskningen har genomförts i form av en fallstudie i Västra Götalandsregionen och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Transport Policy. Ett urval geografiska områden kopplades ihop med demografiska indikatorer hos befolkningen, som ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst. Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos ett antal hemleveranstjänster under två olika tillfällen, dels under den första vågen av pandemin våren 2020 och under dels den tredje vågen av pandemin i april 2021.
Ceren Altuntas Vural
Den andra datamängden från april 2021 visade att täckningen förbättrats – sannolikt på grund av lärdomar från pandemin. Efter de två första vågorna av pandemin syntes de viktigaste förändringarna för apotekstjänster, som gick från 62 procent till 99 procent av täckningen i hemleveranser, och mat som gick från cirka 40 procent till 60 procents täckning. När det gäller paket växte små logistikaktörer avsevärt i omfattning av sina hemleveranstjänster.
– Den här studien visar på nödvändigheten av en inkluderande utformning av tjänsterna. Logistiktjänsteleverantörer och företag som vill tillhandahålla hemleveranstjänster till sina kunder ska inte tro att det finns en lösning som passar för alla. De måste öka fokus på social hållbarhet, och se till att tjänsterna utformas på ett sätt som möjliggör tillgänglighet till varor även där vissa kundgruppers sociala status eller placering leder till marknadsmässiga nackdelar, säger Árni Halldórsson.
Lärdomar för företagen och samhället
Forskarna vill skicka med några viktiga lärdomar från pandemin som kan hjälpa företag att designa mer inkluderande tjänster:
- Att erbjuda icke-digitala alternativ för betalning eftersom inte alla har Bank-ID.
- Leveranser till utlämningsställen, även om de är effektivare och miljömässigt hållbara, kan vara en utmaning för personer med begränsad rörlighet eller när det finns risk för smitta, så denna lösning är inte alltid tillräcklig för att ge bra tillgång.
- Återförsäljare och apotek bör samordna sig med olika logistikföretag för att hitta sätt att nå alla kunder hemma på ett kostnadseffektivt sätt.
- När förhållandena inte tillåter en kostnadseffektiv hemleveranstjänst, bör det finnas en offentlig eller social organisation som hemtjänst eller någon form av medborgarinitiativ som möjliggör hemleverans.
