De senaste årens elbilsboom lett till att behovet av att kunna ladda sin bil på de olika destinationerna i fjällen har ökat.
Men samtidigt som de nya kraven på laddinfrastruktur innebär en hel del problemlösning, är det heller inget som får Lofsdalen att darra på manschetten.
– Vi vill såklart möta våra gästers efterfrågan på laddstolpar!
Hon låter beslutsam, Lotta Anestedt, vd på Destination Lofsdalen, när hon säger det. Solen strålar från en klarblå himmel alldeles i början av den femte årstiden, vårvintern. Lofsdalen prunkar och känns välmående.
De senaste två åren har antalet bilar i behov av laddning dragit i höjden, berättar Lotta. Lofsdalen har stått med ett alldeles nytt behov att tillgodose. Skidanläggningen installerade således, efter att Energikontoret bistått med bland annat rådgivning och hjälp med ansökan om bidrag, fyra laddpunkter uppe vid skidanläggningen. Ett antal till finns, utströsslat bland stugorna.
– Vi förmedlar runt 350 objekt i Lofsdalen och det vi kan märka är att de stugor som idag har laddmöjlighet är väldigt populära, berättar Lotta.
Jakten på snabbladdare
Destinationen har idag inga krav på sig att utveckla laddinfrastrukturen, men både gäster och stugägare efterfrågar fler laddare. Det har lett till att destinationen försöker lösa efterfrågan på bred front.
Lotta Anestedt
Det som framför allt saknas i Lofsdalen är snabbladdare, vilket är på gång. Planen är att det i juni ska börja grävas för installation av till att börja med två laddpunkter på parkeringen bakom Ica nere i byn. Den nya anläggningen ska Vattenfall bygga, med stöd från Trafikverket. Även i Tännäs ska laddare installeras. Härjeåns ska stå för nätanslutningen.
– Det blir ju ett jättelyft för Lofsdalen men det är ändå inte tillräckligt, säger Helena Fjellgren, vd för Lofsdalsfjällens turistnäring ekonomiska förening.
Effektiva lösningar
Hon berättar att Lofsdalen sneglar på en laddlösning som bland andra Ramundberget använder och som Chargenode levererar. Där kan från 18 bilar och uppåt ladda samtidigt, men då till lägre effekt. Ju färre bilar, desto högre effekt. Investeringskostnaden blir därmed inte lika stor, eftersom nyttan fördelas bättre.
– Just nu är investeringsfrågan det problematiska eftersom det automatiskt blir en förlustaffär för den som står bakom. Men en bra laddinfrastruktur är idag en hygienfaktor på en destination, precis som toaletter. Det måste finnas.
Stor investering
Att byn behöver fler snabbladdare är uppenbart, men både Lotta och Helena tror att de som bygger nytt i kommersiellt syfte måste planera för laddstolpar till sina gäster. Även byn måste planera för möjlighet att ladda vid större parkeringar som vid längdspår, cykel- och vandringsleder och uppe vid skidanläggningen. Dessutom skulle företag, vägföreningar och stugägare behöva investera i laddpunkter.
– Om vi räknar med att hälften av alla nysålda bilar kommer att vara elbilar inom en tioårsperiod behöver vi även installera laddare vid fler stugor, menar Lotta.
Lotta och Helena menar att destinationen skulle kunna hjälpa till med både val av leverantör och bidragsansökan för det stöd på upp till 50 % av investeringskostnaden som utgår från Naturvårdsverket. Kruxet är just att motivera stugägare att verkligen göra investeringen. Man behöver motivera med ”att locka den framtida besökaren” samt ”att bidra till ett arbete för att hålla klimatmålen”. Och att understryka vikten av att inte ladda via uttagen för motorvärmare, vilket är brandfarligt.
– En laddpunkt ska vara en lika naturlig installation som en motorvärmare.
Lotta och Helena tipsar andra destinationer att lära sig om elbilsägarens beteende. De laddar medan de ägnar sig åt andra aktiviteter vilket leder till ett helt nytt rörelsemönster som kan utveckla näringslivet i helt nya riktningar.
