Det är knappast någon hemlighet att få branscher upplever mer komplexa utmaningar mot bakgrund av den pågående pandemin än handelssektorn.
Medan flera andra tjänstesektorer går på sparlåga i väntan på att världen förr eller senare återgår till det normala, är handelns situation snarare en blandning av snabb sammandragning och lika snabb tillväxt. Det är ett extremt accelererat systemskifte – från den fysiska butiken till e-handeln.
Att vi fortsätter konsumera även i kristider illustreras inte minst genom den pågående julhandeln.. I år förväntas e-handeln inte bara slå, utan fullkomligt krossa, tidigare års rekord. Enligt Postnords E-barometer förväntas vi handla varor online för 10,6 miljarder kronor under månaden fram till jul – mer än 25 procent mer än 2019. E-handelsjätten Amazons intåg i Sverige i slutet av oktober är också en faktor som många måste förhålla sig till, både på kort och lång sikt. När 2020 blir 2021 är det dags att dra efter andan, lyfta blicken och fråga sig ”vad händer sedan?”
De handlare som vill växa sig starkare ur den ”perfekta stormen” som sektorn befinner sig i har många stora och svåra beslut framför sig. Inte minst handlar dessa beslut om att säkerställa att snabbt kunna ställa om verksamheten och logistiken, och lägga så mycket resurser och tid man kan på digital omställning.
Här uppstår dock ett nytt problem – inte bara tiden och resurserna är finita, utan även den kompetens som finns att tillgå. IT-specialister är också människor, och den talangbrist bland utvecklare som var ett problem redan innan 2020 har blivit allt mer akut. Det leder till högre kostnader och särskilt för små och medelstora aktörer är det svårt att hänga med i budstriden, samtidigt som de ofta har det största behovet och de minsta marginalerna.
Att välja ett färdigpaketerat IT-system direkt från hyllan för att lösa de akuta behoven är den enkla lösningen men den är också väldigt begränsande. Varje butik har sina egna, unika förutsättningar i värde- och logistikkedjan, som påverkas på olika sätt av det rådande läget. I värsta fall sitter man med en stor IT-investering som man sedan inte kan dra särskilt stor nytta av – särskilt inte som det långsiktiga perspektivet fortfarande är okänt. Panikköp blir sällan fynd.
Det är därför ingen tillfällighet att 2020 är året då man på bred front börjat tala om alternativ till traditionell IT-utveckling – och att de stora leverantörerna gjort enorma satsningar på plattformar som gör det möjligt för anställda att utveckla helt utan att koda. Utmaningen med en sådan allmän plattform är förstås att det begränsar, men från ett annat håll. Det räcker inte med att kunna utveckla snabbt, man måste också utveckla rätt.
Det är därför 2020 har blivit året då den stora tillväxten inom IT-utveckling sker på plattformar som erbjuder en medelväg, och förenklar och snabbar upp det traditionella kodandet. AI och maskininlärning bidrar till att snabba upp mycket av det monotona och upprepade i byggprocessen och upptäcka felkällor snabbt, och ett tydligt gränssnitt gör att fler kan vara delaktiga i utvecklingsprocessen. Sammantaget kan specialisterna lägga mer av sin dyrbara tid på att lösa de unika detaljerna, som varierar från handlare till handlare. Enligt en undersökning från Gartner 2019 beräknades 65 procent av applikationsutvecklingen ske på sådana plattformar år 2025 – men som det ser ut nu kan den siffran bli både högre och uppnås tidigare.
Handelssektorn kan bli en föregångare för alla andra branscher och komma ut på andra sidan pandemin starkare, mer innovativ och mer flexibel än någonsin.
Michael Söderholm
Säljansvarig, OutSystems Sverige