Påsken är en av våra största mathelger.
En dresserad katt som tar ut matavfallet? Gör det inte svårare än det är!
Vi köper, lagar, äter och slänger enorma mängder mat. Över sju miljarder kronor lägger svenskarna på påskmat och eftersom var tredje matkasse slängs handlar det om 2,3 miljarder kronor rakt ner i soporna.
Generellt beräknas matsvinn kosta varje hushåll mellan 3000 och 6000 kronor per år. Matsvinn är mat och dryck som slängts i onödan och som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda. Det kan till exempel vara livsmedel som inte förvarats rätt och därför blivit dåligt. Men det kan också vara resterna från middagen som hade kunnat bli en lunchlåda eller ingrediens i en ny rätt med lite fantasi.
– Det är egentligen ganska lite som hade behövt bli matsvinn, säger Cecilia Holmblad, renhållningschef på NSR.
Det oundvikliga matavfallet är någonting helt annat. Det kan vara benrester, skal eller kaffesump. Men med rätt hantering kan även detta avfall få ett nytt liv. Matavfallet som sorteras rätt hemma i köket samlas in och blir till biogödsel och biogas. Därmed uppstår nya resurser i form av växtnäring som sprids på åkrarna i regionen och energi, som driver bland annat kollektivtrafik och sopbilar.
Låt ditt matavfall göra nytta
Invånarna i nordvästra Skåne har generellt sett blivit bättre på att äta upp och ta vara på resterna. Men fortfarande slängs väldigt mycket förpackad mat i restavfallet. Det vill säga vi handlar mer än vi behöver och äter inte upp det före bäst-före-datum, vilket är dåligt för både plånboken och miljön.
– Vi förlitar oss mer på en datumstämpel än på våra egna näsor. Istället för att lukta och smaka slänger många förpackad mat direkt i restavfallet där det inte alls hör hemma, säger Cecilia Holmblad.
Det är egentligen inte särskilt komplicerat. Ät upp först, sortera rätt sen. Matavfallet i påsen och påsen i rätt kärl – sen är det klart!
