I dag tar en tågresa mellan Oslo och Stockholm i bästa fall drygt fem timmar och istället görs 1,4 miljoner flygresor mellan huvudstäderna varje år.
Flygskam? Låt en miljon flygresenärer välja tåget mellan Oslo och Stockholm.
Samtidigt görs endast 200 000 resor med tåg. Om en bättre järnväg står klar i början av 2030-talet skulle över en miljon flygresenärer om året välja att resa med tåg istället för flyg. Det innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 53 tusen ton per år.
– Det statistiska sambandet mellan restid och val av färdmedel är starkt och beräkningar vi gjort tillsammans med KTH visar att tåget skulle ta en övervägande majoritet av resenärerna i stråket om restiden var max tre timmar. Få projekt skulle göra så stor klimatnytta på ett bräde som att förbättra den här järnvägsförbindelsen, säger Jonas Karlsson, VD, Oslo-Sthlm 2.55.
Det är det stora näringslivsutbytet som driver det omfattande flygresandet i stråket. När Osloregionen och Region Stockholm nyligen studerade sambandet mellan Stockholm-Mälarregionen och Osloregionen visade resultaten att utbytet ökat kraftigt från en redan hög nivå.
Kartläggningen visade bland annat att Sveriges investeringsvolym i Norge är mer än tre gånger så stor som i Danmark och Finland tillsammans och att Norges investeringar i Sverige ökade med över 300% mellan 2000 och 2014.
– Det finns ingen starkare huvudstadsrelation i Skandinavien än den mellan Oslo och Stockholm. Norska företag äger flest utlandsägda företag i Sverige, främst inom tjänstesektorn, vilket är en trend som varit starkt positiv under lång tid. Under de senaste tio åren har antalet sysselsatta i norskägda företag i Stockholms län fördubblats, säger Jonas Karlsson, VD, Oslo-Sthlm 2.55.
Oslo-Sthlm 2.55 har under ett par års tid arbetat med att visa att det är möjligt och lönsamt att förbättra infrastrukturen i stråket för att uppnå en restid under tre timmar. Det skulle i sin tur innebära att det var möjligt att ta sig med tåget på samma tid eller till och med snabbare än vad det tar att flyga idag.
– Det finns inget annat järnvägsprojekt i Skandinavien som kan uppvisa samma lönsamhet. Järnvägen är inte bara samhällsekonomiskt lönsam. Våra utredningar visar att en restidsförbättring skulle ge tåget en så pass hög marknadsandel att det är möjligt att finansiera stora delar av järnvägen med de intäkter som det skulle generera. Att det skulle vara möjligt för den svenska och norska staten att genomföra projektet utan att skattebetalarna behöver stå för notan. För klimatet är det dessutom helt avgörande, avslutar Jonas Karlsson.
