I går presenterade regeringen direktiven för utredningen om pant på mobiler.
Regeringen hoppas att en statlig pant ska öka insamling och återvinning av mobiler, surfplattor och annan mindre småelektronik. ElektronikBranschen menar att det finns flera skäl till att en statlig pant inte kommer att fungera:
- För att bli intressant måste panten bli hög. Följden blir dock att konsumentpriset i Sverige blir högre och att svenskarna köper samma produkter från utlandet istället.
- Produkter sålda i Sverige måste i så fall märkas särskilt, vilket är omöjligt utan enorma kostnader.
- En statlig pant riskerar att minska återbruket. Att produkter används så länge de fungerar ger större miljönytta.
- Administrationen av ett statligt pantsystem blir omfattande och kostsam.
För att panten ska bli intressant för konsumenten måste den vara tillräckligt hög, kanske 10% av priset. Om en mobiltelefon blir 1000 kr dyrare om den köps i Sverige kommer svenskarna att handla utan pant via e-handel istället. Miljönyttan uteblir men en ytterligare statligt reglerad prishöjning leder ofrånkomligt till att svensk detaljhandel får ännu en konkurrensnackdel.
Det andra problemet är märkning. Mobiler och annan elektronik är tillverkade för den globala marknaden. För att få tillbaka en pant bara för elektronik såld i Sverige krävs en särskild märkning, vilket inte är möjlig utan enorma kostnader. Risken är annars en import av elskrot som systemet inte har finansiering för. Det var en av anledningarna till att Norge skrotade denna idé redan för 10 år sedan.
Störst miljönytta fås av att produkter används så länge som möjligt. Återbruk, dvs att begagnade produkter används av någon annan, är resurseffektivt. Ett statligt pantsystem där produkter återvinns istället för återbrukas, riskerar att kortsluta kretsloppet.
– Om du får 1000 kr för att slänga en fungerande mobil, istället för att låta någon annan använda den, slösas det med jordens resurser, säger Klas Elm, ElektronikBranschen.
Vidare är miljönyttan tveksam. Väldigt få mobiler och annan elektronik hamnar i hushållsavfallet. Regeringen skriver att trenden är att insamlingen av elavfall minskar i Sverige, en uppgift ElektronikBranschen ifrågasätter. Frågan är om inte Sverige är bäst i världen på återvinning av elektronik. El-Kretsen samlade in 148.000 ton – eller 62 miljoner stycken – elektroniska prylar under 2019. Det var en ökning med 1400 ton, trots att produkterna blir lättare.
Marknaden för begagnad elektronik är stor och ElektronikBranschen bedömer att exporten av begagnade men fungerande mobiler är påtaglig.
– Även om mobiler lever sina sista år någon annanstans än i Sverige, gör de mer nytta där än att de slängs i förtid på grund av en svensk statlig pant, säger Klas Elm, ElektronikBranschen.
ElektronikBranschen är dock positiv till vissa delar av uppdraget. Det finns ett behov av att kartlägga flöden och volymer av begagnade elektronik. Det är utmärkt att utredaren undersöker var den elektronik som inte samlas in tar vägen. Det finns glapp i statistiken som behöver bli belyst. Anledningarna till att svenskarna sparar sina mobiler behöver också utredas. En tänkbar anledning kan vara den privata information som finns i allt fler produkter.
– Det är bra att utredaren fått i uppdrag att även titta på alternativ till en statlig pant. Att mobiltelefoner blir liggande i byrålådor är dåligt för alla. Utredaren bör föreslå regeringen att istället för en statlig pant hjälpa branschens egna initiativ i strävandet att få svenskarna att lämna sin elektronik till återbruk och återvinning, säger Klas Elm, ElektronikBranschen.
– Norge hade samma idé för 10 år sedan, men kom fram till att det inte fungerar och lade ner projektet. Miljönyttan blir för liten i förhållande till kostnaderna, säger Klas Elm, VD på ElektronikBranschen. Vi vill alla öka insamlingen, återbruket och återvinningen, men pant är fel väg att gå.
