Brottsförebyggande rådets nya kvartalsstatistik över bedrägeribrott genom social manipulation är ingen munter läsning.
Jämfört med samma tid i fjol har dessa brott ökat med 8 procent.
Såhär spelar samvetslösa bedragare på oskyldiga människors känslor och fortsätter att stjäla ännu mer pengar – och nu kan de använda AI för att öka sina bedrägliga förmågor.
Brottsförebyggande rådets nya statistik för det första kvartalet 2024 konstaterar att bedrägeribrott fortsatt ligger på en jämn och hög nivå. Sammantaget kan man ana en liten minskning jämfört med samma period förra året, men en typ av bedrägeri som istället tydligt ökar är bedrägeri genom social manipulation.
Gareth Williams, bedrägeriexpert på teknikföretaget Biocatch
– I takt med att AI utvecklas fylls bedragarnas verktygslåda med nya verktyg. Bedragare kan exempelvis klona röster, skapa deep fake-bilder eller felfritt anpassa språk och dessutom göra detta i större industriell skala. Det är viktigt att vara mentalt förberedd och veta hur man ska agera om man blir utsatt. I en pressad situation kan alla bli offer för social manipulation, säger Gareth Williams, bedrägeriexpert på teknikföretaget Biocatch.
Trots informationskampanjer och dokumentärer på bästa sändningstid som belyser varningssignaler fortsätter vi alltså att falla offer för allt mer sofistikerade bedragare. Varför gör vi det, och hur går det egentligen till?
Auktoritet – förtroenderelation
Låt säga att du får ett samtal eller ett mejl från någon som påstår sig jobba på Skatteverket. Hen säger att du ska få tillbaka en summa pengar, men först behöver Skatteverket verifiera din identitet. Bedragarna är så pass skickliga att de kan förfalska avsändare i e-post och SMS, så att det ser ut som att det är Skatteverket som kontaktar dig, och nu ber de dig om att legitimera dig via Bank-id. Lockelsen att få tillbaka pengar är såklart hög, och du kanske tänker att det är låg risk för det är ju trots allt Skatteverket som hör av sig?
Tidspress – det är bråttom!
Nästa knep som bedragarna använder är att framställa situationen som akut. De vill få dig att agera impulsivt och ge den information de behöver innan du hinner inse att det är en fälla. Sanningen är att det finns inget seriöst företag eller myndighet som inte ger dig tid att fatta beslut men nu vill bedragarna ha en summa pengar för att du ska få igen hela din skatteåterbäring.
Tydliga instruktioner – det här behöver du göra
Bedragarna vill få dig att göra saker du normalt sett inte skulle göra. De ger tydliga och enkla instruktioner, och i det här läget kan de vara behjälpliga och tålmodiga. Här utnyttjar bedragarna stressen i situationen och leder dig med trygg hand in i fällan – mot att börja föra över pengar via din bank.
Varför går vi då på detta? Här är fyra känslor som styr oss bort från rationellt tänkande och mot impulsivt agerande och därmed att bli ett offer för bedragare:
- Förtroende – bedragaren är experten från en myndighet eller bank som vet mer än vad du gör.
- Rädsla – situationen är allvarlig. Om du inte gör något nu kommer du verkligen att lida skada.
- Girighet – Det här låter som en bra möjlighet att tjäna pengar! Vem skulle inte passa på?
- Bristande kunskap – vissa människor är helt enkelt inte medvetna om bedrägerier och känner inte av de riskfyllda signalerna.
Vad kan du göra för att skydda dig?
Lägg på luren – om du är osäker på vem du pratar med, ring tillbaka på ett nummer som du själv tagit reda på.
Lämna aldrig ut lösenord eller koder, och använd inte din bankdosa eller ditt Bank-id på uppmaning av någon som oväntat kontaktat dig.
Klicka inte på länkar i SMS eller e-post om du är osäker på avsändaren.
Låter erbjudandet för bra för att vara sant – då är det också så. Avsluta dialogen direkt.
Polisanmäl om du drabbas. Prata med andra om vad du har varit med om, både för att hjälpa dig själv och andra.
