Sociala medier bidrar till gemenskap och stärker kontakter, men får vissa att känna sig misslyckade och mindre attraktiva.
Var femte svensk behöver digital hjälp, näthat frodas bland tonårspojkar och sociala medier får oss att ta del av fler samhällsnyheter.
Här är Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2024”.
– Årets rapport kastar ljus på det ibland tuffa klimatet på nätet, vilket syns i resultaten för hur sociala medier får oss att må och vad gäller utsattheten för näthat. Vi ser också att många fortfarande behöver hjälp med något på nätet, ett behov som ökar ju längre uppåt i åldrarna man kommer. Med rapporten ”Svenskarna och internet 2024” vill vi bidra med insikter och fakta så att alla som arbetar med digitalisering kan ta kloka beslut baserade på välinformerade grunder, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.
Misslyckade och utanför
Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2024” kastar ljus på fördelar och nackdelar med sociala medier. 6 av 10 tycker att sociala medier underlättar kontakt med nära och kära, och nära 3 av 10 upplever att umgänge på sociala medier ger större känsla av gemenskap. Dessutom är en fjärdedel med i intressegrupper där de får värdefullt stöd och råd från andra.
Men sociala medier kommer inte bara med fördelar. 4 av 10 tycker att de ofta slänger bort för mycket tid. Vissa jämför sig utseendemässigt med andra på sociala medier och känner sig därför själva mindre attraktiva. För män är den siffran 5 procent och bland kvinnor 20 procent. 1 av 10 svenskar känner sig ofta misslyckade när de jämför sitt eget liv med andras på sociala medier, dubbelt så många kvinnor (13 procent) som män (6 procent), där kvinnor födda på 80- till och med 10-talet sticker ut.
– För första gången får vi veta hur sociala medier får oss att må och känna. Det är fint att se att många till exempel hittar råd och stöd i intressegrupper och hur det underlättar kontakter. Samtidigt måste vi uppmärksamma den negativa sidan – att sociala medier får människor, främst unga kvinnor, att känna sig utanför, mindre attraktiva och misslyckade när de jämför sig med andra, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef på Internetstiftelsen.
Stort behov av hjälp
Även om nästan alla svenskar använder internet år 2024 är det många som upplever svårigheter. Rapporten visar att var femte svensk behöver hjälp med något på nätet. Redan bland yngre pensionärer är den siffran var tredje.
– Hjälpbehoven varierar men det handlar framför allt utmaningar med själva tekniken, för svårt och tekniskt språk, förändringar och nyheter vid uppdateringar i system och appar, och att föra över information från en gammal enhet till en ny. Vi ser också att många äldre känner en oro för att göra fel och ställa till det, säger Jannike Tillå.
Endast var tredje svensk betalar för samhällsnyheter
Sociala medier spelar en viktig roll för nyhetskonsumtionen. Nästan hälften av svenskarna tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av. Men alla vill inte betala för att läsa samhällsnyheter. Fler än 6 av 10 använder endast kostnadsfria nyhetsmedier.
– Vi ser att sociala medier får oss att ta del av samhällsnyheter vi annars inte hade tagit del av, och att vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats över tid. Generellt är det bra att man tar del av nyheter från flera olika källor, men när nyhetsutbudet ökar och uppmärksamhetsspannet minskar blir också behovet av källkritik viktigare än någonsin, säger Jannike Tillå.
Varannan svensk har det senaste året gjort något aktivt för att säkerställa att en samhällsnyhet på nätet är sant, som exempelvis att dubbelkolla innehållet mot andra källor.
Tiktok väljs bort av yngre
Nästan samtliga internetanvändare använder sociala medier. Tillväxttakten går generellt långsamt, men det förekommer en del förändringar inte minst bland unga. Användandet av Tiktok har minskat markant bland barn på lågstadiet och mellanstadiet, samtidigt som plattformen Roblox ökar bland ungdomar på högstadiet och gymnasiet.
Det är fortsatt ett hårt klimat för unga på nätet. Ungdomar 12–19 år är den åldersgrupp som är mest utsatt för näthat, där var femte drabbas. Näthatet ökar i synnerhet bland tonårspojkar, var fjärde har utsatts vilket är en ökning från 2023.
– Vi ser just nu ett hårt klimat där kommentarsfälten fylls av både personangrepp och rena hot. Det är en skrämmande utveckling som riskerar att påverka både barnens digitala liv och det demokratiska samtalet. Det finns stora risker med att sakliga diskussioner och öppenhet byts ut mot spekulationer och rena lögner, säger Jannike Tillå.
Fördjupning av AI-användandet
Det pratas om AI överallt, trots det syns ingen större ökning i andelen som använder AI-verktyg. Däremot syns en fördjupning, där allt fler använder AI-verktyg främst för arbete och studier.
Användandet av AI-verktyg präglas fortfarande av stora åldersklyftor. AI-användningen är högst bland unga vuxna i åldrarna 18–34 år där omkring 6 av 10 har testat ett verktyg under det senaste året, jämfört med en tredjedel av den hela den vuxna befolkningen över 18 år. Bland de som är 65 år och äldre har bara 1 av 10 använt något AI-verktyg.
Om Internetstiftelsen
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.
Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.
