Digitalt informationsutbyte kan bli både säkrare, billigare och miljövänligare med hjälp av en ny typ av slumpgenerator för kryptering utvecklad vid Linköpings universitet.
Forskarna bakom studien menar att tekniken banar väg för en ny typ av kvantkommunikation.
I en alltmer uppkopplad värld blir cybersäkerhet allt viktigare för att skydda den enskilde individen men även nationell infrastruktur och banksystem till exempel.
Men det råder en kapplöpning mellan hackare och de som försöker skydda informationen. Det vanligaste sättet att gör det är att kryptera informationen. Så när vi skickar e-post, betalar räkningar och handlar över nätet är informationen digitalt krypterad.
För att kryptera information används en slumpgenerator som antingen kan vara ett datorprogram eller själva hårdvaran. Slumpgeneratorn tar fram nycklar för att både kryptera och låsa upp informationen hos mottagaren.
Olika typer av slumpgeneratorer ger olika nivå av slumpmässighet och därmed säkerhet. Hårdvara är det betydligt säkrare alternativet då slumpmässigheten styrs av fysikaliska processer. Och den hårdvarumetod som ger bäst slumpmässighet är baserad på kvantfenomen – något som forskarna kallar Quantum Random Number Generator, QRNG.
– Inom kryptografi är det inte bara viktigt att siffrorna är slumpmässiga utan också att du är den enda som vet om dem. Med QRNG:s kan vi vara säkra på att en tillräckligt stor del av de skapta bitsen är privata och därmed helt säkert. Och om kvantfysikens lagar stämmer ska det vara omöjligt att tjuvläsa utan att mottagaren får reda på det, säger Guilherme B Xavier, forskare vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.
Nu har hans forskargrupp tillsammans med forskare vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) utvecklat en ny typ av QRNG som kan användas för bland annat kryptering men också för vadslagning och datorsimuleringar. Det nya i Linköpingsforskarnas QRNG är användningen av lysdioder tillverkade i det kristalliknande materialet perovskit.
Deras slumpgenerator är bland de bästa som producerats och mäter sig väl med liknande produkter. Tack vare perovskiternas egenskaper har den potentialen att vara både billigare och mer miljövänlig.
Feng Gao är professor vid IFM och har forskat på perovskiter i över ett decennium. Han menar att den senaste tidens utveckling av perovskitlysdioder gör att de har möjligheten att revolutionera bland annat optiska instrument.
– Det går att använda tillexempel traditionell laser för QRNG, men det är dyrt. Ska tekniken till slut finnas i konsumentelektronik är det viktigt att kostnaden hålls nere och att produktionen är så miljövänlig som möjligt. Dessutom kräver perovskitlysdioder inte så mycket energi att driva, säger Feng Gao.
Nästa steg är att utveckla materialet ytterligare för att göra perovskiten blyfri samt förlänga livslängden som i dagsläget ligger på 22 dagar. Enligt Guilherme B Xavier kan deras nya QRNG användas inom cybersäkerhet inom fem år.
Doktoranderna Joakim Argillander och Alvaro Alarcón har varit med och utvecklat en ny typ av slumpgenerator.
– Det är en fördel om elektronikkomponenter som ska användas för känsliga uppgifter är tillverkade i Sverige. Köper man ett färdigt slumpgeneratorkit från ett annat land kan man inte vara säker på att det inte är övervakat.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg Centre for Quantum Technology samt Europeiska forskningsrådet.
