När de stora butikskedjorna nekar kunder att betala med kontanter exkluderas de som i dag av olika skäl måste använda kontanter.
Man kan ställa sig frågan om företagens hållbarhetsrapportering gällande social hållbarhet är tillräckligt trovärdig?
Vi behöver en lag som innebär att alla butiker och restauranger tar emot kontanter, skriver Loomis vd Karin Stålhandske i en debattartikel i GöteborgsPosten.
Många av våra största butikskedjor i Sverige har slutat ta emot kontanter. Samtidigt påstår samma kedjor att de arbetar för social hållbarhet. Den hållbarheten gäller uppenbarligen inte de omkring en miljon människor i Sverige som lever i digitalt utanförskap. Det menar Karin Stålhandske i en debattartikel i GöteborgsPosten.
– Kontanterna måste finnas som ett alternativ, annars stänger vi ute människor. Det handlar bland annat om äldre, personer med funktionsnedsättning, gömda kvinnor, flyktingar eller alla de som föredrar att betala med kontanter. De stora butikskedjorna bör känna ett ansvar för att alla ska vara inkluderade i vårt samhälle, säger Karin Stålhandske.
I artikeln nämner Stålhandske även andra viktiga skäl för att behålla kontanterna som betalmedel, samhällsberedskap och osäkerheten i vår omvärld.
Den statliga utredning som kom i våras och som föreslår att apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter för receptbelagd medicin anser hon otillräcklig.
– Loomis vill se en lagstiftning som innebär att alla butiker, restauranger och offentlig verksamhet tar emot kontanter. En lag liknande den som finns i våra grannländer Norge och Danmark. Det är bara genom ett lagkrav som vi kan garantera att kontanterna finns kvar och med gott samvete tala om social hållbarhet på riktigt, säger Karin Stålhandske.
