En nyligen publicerad studie från Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University har visat att införandet av obligatoriska kassaregister i svenska företag resulterade i en omedelbar ökning av omsättningen.
Denna ökning tolkas som att företag började rapportera en större andel av sina totala intäkter, vilket antyder en minskning av skattefusk.
Effekten var dock relativt liten och avtog efter några månader.
Djupintervjuer med företagare visar att många tror att kassaregisterkraven har minskat skattefusket och förbättrat konkurrensvillkoren. Samtidigt förekommer skattefusk fortfarande, exempelvis genom att inte registrera alla transaktioner eller registrera lägre belopp. Relativt låga bötesbelopp för felaktig användning av kassaregister verkar inte avskräcka alla från att bryta mot reglerna.
Studien använde data från Skatteverket över företag i olika branscher, särskilt kontantintensiva branscher som restauranger och frisörer. Genom att jämföra företagens intäkter före och efter införandet av kassaregister, och samtidigt kontrollera för andra faktorer som säsongseffekter, kunde forskarna isolera effekten av kassaregisterkravet. Resultaten visar att företagens omsättning ökade med cirka fyra procent under de första månaderna efter införandet av kassaregister. Efter några månader sjönk företagens redovisade intäkter dock tillbaka till nivåerna före införandet av kassaregistret, vilket tyder på att företagen hittade andra sätt att underrapportera sina intäkter efter en period av anpassning.
– Resultaten tyder alltså på att kassaregisterlagstiftningen fick fler företag att i alla fall initialt rapportera en större av del av sina faktiska intäkter. En bidragande faktor kan ha varit att Skatteverket genomförde en mängd oannonserade kontroller i samband med införandet av kravet på kassaregister. Men efter ett tag verkar företagen alltså ha anpassat sig till den nya tekniken och hittat andra sätt att underrapportera sina intäkter, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi på JIBS, och en av forskarna bakom studien.
Underrapportering av inkomster innebär förlorade skatteintäkter. Mervärdesskatt (moms) är en av de skatter som ofta underrapporteras globalt. Enligt en studie saknades cirka 5,3 procent av momsunderlaget i EU år 2021. För att bekämpa momsfusket har flera länder infört krav på certifierade elektroniska kassaregister.
Kompletterar andra studier
– Vår studie kompletterar andra typer av studier, såsom enkäter, djupintervjuer och skatterevisioner, om hur kravet på kassaregister har bidragit till att minska skattefusket och skydda seriösa företagare. Ett gediget kunskapsunderlag är viktigt för Skatteverket när de överväger nya riktlinjer för kassaregistrens utformning och kompletterande åtgärder, som exempelvis oannonserade platsbesök och kontroller, säger Andrea Schneider, docent i nationalekonomi på JIBS.
Även om studien ger insikter om kassaregisterkravets effekter, behövs fler studier på området. Datamaterialet i studien är något föråldrat, eftersom fokus låg på införandet av kravet. Betalningslandskapet har dessutom förändrats avsevärt med minskad kontantanvändning och ökad användning av elektroniska betalningsmetoder som Swish. Genom fortsatt forskning kan en bättre förståelse uppnås kring hur tekniska och regelmässiga förändringar påverkar skattefusk och företagarnas rapporteringsbeteenden, och därmed bidra till utvecklingen av effektivare strategier för att bekämpa ekonomisk brottslighet och skydda rättvisa konkurrensvillkor.
