Den 1 juli 2026 införs en ny schablontull på paket från länder utanför EU och för konsumenter som handlar från exempelvis kinesiska e-handelsplattformar innebär det ett påslag på 3 euro per varupost.
Avgiften gäller paket med ett värde under 150 euro, medan dyrare varor redan omfattas av tullavgifter.
Bakom reformen ligger en ambition att skapa rättvisare konkurrens för företag inom EU, minska den snabbt växande strömmen av småpaket och dess miljöbelastning samt stärka kontrollen av produkter som säljs till europeiska konsumenter.
Men vilka blir de kortsiktiga och långsiktiga effekterna? Och vem kommer att påverkas mest?
Den nya regeln är i första hand tänkt att stärka konkurrenskraften för europeiska företag. I dag konkurrerar många av dem med aktörer som importerar lågprisvaror från länder utanför Europa och kan sälja dem till mycket låga priser. En viktig förklaring är dagens tullregler. Försändelser med ett värde under 150 euro har hittills varit undantagna från tullavgifter, vilket har gett utländska e-handelsaktörer en betydande fördel.
Genom att utnyttja undantaget har de kunnat erbjuda produkter till priser som många europeiska företag haft svårt att matcha.
Vissa aktörer har dessutom gått ett steg längre och delat upp större beställningar i flera mindre försändelser för att hålla sig under gränsen på 150 euro. På så sätt har de kunnat undvika tullavgifter även när det samlade ordervärdet varit betydligt högre. EU vill nu sätta stopp för den typen av upplägg. Ambitionen är inte bara att skapa mer rättvisa konkurrensvillkor på den europeiska marknaden utan också att öka de offentliga intäkterna. Under 2024 anlände omkring 4,6 miljarder paket till EU utan att beläggas med tullavgifter. Även om volymerna väntas minska när den nya avgiften införs bedöms reformen kunna ge betydande intäkter till medlemsländerna.
Shahab Wahdatehagh, Vice President, Global Trade Intelligence EMEA/AP på Descartes
Förändringarna stannar sannolikt inte där. Avgiften på 3 euro är bara ett första steg i EU:s arbete med att reformera tullhanteringen för e-handeln. Från 2028 väntas den ersättas av ordinarie tullavgifter, vilket innebär att dagens undantag för lågprisförsändelser successivt fasas ut. Ambitionen är att skapa ett regelverk som bättre speglar den snabbt växande globala e-handeln.
Det kan dessutom komma fler avgifter. Förra året nådde Europaparlamentet och EU ministerråd en överenskommelse om att införa en särskild hanteringsavgift för försändelser från länder utanför unionen. Nivån är ännu inte fastställd, men avgiften kommer att innebära ytterligare kostnader för paket som skickas direkt till europeiska konsumenter. För varor som först går via lager eller distributionshubbar inom EU väntas avgiften bli lägre. Förslaget väntas träda i kraft mot slutet av 2026.
Vem påverkas mest?
När de nya reglerna införs kommer både vinnare och förlorare att utses.
Ur ett europeiskt perspektiv kan förändringen ses som ett försök att minska beroendet av lågprisimport från marknader utanför Europa. För europeiska företag skapas en möjlighet att stärka sin konkurrenskraft när prisgapet mot utländska lågprisaktörer minskar.
Samtidigt kan utvecklingen få motsatt effekt för vissa internationella företag. För att behålla sin position på den europeiska marknaden kan de välja att etablera lager, distributionscentraler eller annan verksamhet inom EU. Om så sker kan det leda till nya investeringar, fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter i Europa.
Det finns också potentiella miljövinster. En stor del av dagens lågprisförsändelser transporteras med flyg och består av små enskilda paket. Om volymerna minskar kan även utsläppen från dessa transporter minska.
På kort sikt är det dock sannolikt konsumenterna som märker störst skillnad. Produkter som i dag är billiga att beställa från utländska e-handelsplattformar kommer att bli dyrare. Det gäller särskilt kategorier som kläder, modeaccessoarer och enklare elektronik.
Under en övergångsperiod kan vissa produkter också bli svårare att få tag på. Det återstår att se om europeiska producenter och återförsäljare kan möta efterfrågan i samma omfattning. Trots att förändringarna varit kända under en längre tid har investeringarna i produktionskapacitet och logistiknätverk inom EU hittills varit begränsade.
Även exportörer som fortsätter att arbeta enligt dagens affärsmodeller riskerar att drabbas. Företag som inte anpassar sig till de nya tullreglerna kan få svårare att konkurrera när kostnaderna stiger.
Transportföretag och freight forwarders kommer också att påverkas. Även om antalet försändelser minskar måste branschen fortfarande hantera tulldeklarationer för enorma volymer paket. Det innebär ökad administration, högre komplexitet och större krav på effektiva digitala processer.
Kan effekterna bli lika stora som i USA?
Hur stora effekterna blir återstår att se. USA erbjuder dock en intressant jämförelse.
Där infördes liknande regler förra året vilket ledde till att antalet lågprisförsändelser från länder utanför USA minskade med omkring 80 procent. Endast en mindre del av volymerna har därefter återhämtat sig.
Utvecklingen i Europa behöver dock inte bli lika dramatisk. En viktig skillnad är att den amerikanska tullgränsen tidigare låg på 800 dollar, medan EU motsvarande gräns varit 150 euro. Därmed omfattades en betydligt större andel av importen i USA när reglerna ändrades.
Det är också möjligt att effekten på konsumenterna blir mindre än många befarar. En avgift på 3 euro är trots allt relativt begränsad, särskilt för produkter med högre värde. Vissa konsumenter kan därför välja att fortsätta handla som tidigare. Samtidigt kan exportörer välja att absorbera delar av kostnaden för att behålla sin konkurrenskraft.
Trots detta talar mycket för att antalet direktförsändelser från länder utanför Europa kommer att minska. För vissa kurirföretag kan den ökade administrativa bördan bli större än den potentiella intäkten från de allra minsta försändelserna.
En möjlighet att tänka nytt
Oavsett hur stora effekterna blir innebär reformen en möjlighet för både företag och konsumenter att tänka om. När prisfördelen för lågprisimport minskar får europeiska företag större möjligheter att konkurrera med andra faktorer än pris. Hållbarhet, leveransprecision, kundservice och smartare logistiklösningar kan bli viktigare konkurrensmedel.
Samtidigt ökar kraven på effektiv planering. Träffsäkra prognoser för efterfrågan, optimerade lagernivåer och mer avancerad supply chain management blir avgörande för att hantera den nya situationen. Tekniken finns redan på plats för att stödja den utvecklingen, men företagen behöver vara beredda att investera i den.
Sammantaget talar mycket för att de nya reglerna kommer att påskynda förändringarna inom både e-handel och logistik. Företag som importerar till EU behöver se över sina affärsmodeller, samtidigt som transport- och tullhanteringen blir mer komplex.
För europeiska företag kan reformen samtidigt skapa nya möjligheter. Om prisgapet mot utländska lågprisaktörer minskar kan konkurrensen i större utsträckning handla om kvalitet, innovation och effektivitet. Hur stor effekten blir kommer i slutändan att avgöras av hur snabbt företag, logistikaktörer och konsumenter anpassar sig till den nya verkligheten.
Om Descartes
Descartes levererar molnbaserade logistiklösningar för responsiva, säkra och hållbara försörjningskedjor. Plattformen Global Logistics Network (GLN) kopplar samman logistikintensiva aktörer i ett nätverk där tekniska verktyg, data och AI används för att planera, spåra och optimera transporter, hantera tullar samt säkerställa regelefterlevnad över hela världen. Descartes har huvudkontor i Kanada och finns på flera orter i Norden.
Läs mer om Descartes på www.descartes.com/sv och följ oss på LinkedIn och X.
Av Shahab Wahdatehagh, Vice President, Global Trade Intelligence EMEA/AP på Descartes
