Ojämlikheten inom e-handeln är utbredd, mellan såväl chefer och arbetare som mellan olika grupper av arbetare beroende på klass, kön och etnicitet.
Men graden av ojämlikhet skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser i branschen, beroende på hur e-handelsarbetet organiseras.
Det visar en ny avhandling i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet – en av de första studierna som gjorts om arbete på svenska e-handelslager, en växande bransch i Sverige.
– Frågan om ojämlikhet är högst aktuell inom e-handeln, där snabba och billiga leveranser är så centrala – frågan blir vem som får betala priset, säger Klara Rydström, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet som disputerat med avhandlingen, Unpacking Online Retailing: The Organization of Warehouse Work and Inequality
Klara Rydström, forskare i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet
Tidigare forskning visar att e-handeln är förknippad med repetitivt arbete och högt arbetstempo. Den mesta forskningen om lagerarbetet inom e-handeln är gjord i USA och på e-handelsplattformen Amazons lager. Den svenska studien som nu gjorts vid Luleå tekniska universitet om lagerarbete är gjord på fem svenska e-handelsföretag inom branscher som husgeråd, elektronik, fritid, apotek och livsmedel. Resultaten visar att graden av ojämlikhet på arbetsplatsen beror på processer för att organisera arbetet, så som exempelvis arbetsfördelning, övervakning av arbetarnas prestationer genom produktivitetsdata och en svensk språkpolicy.
Ojämlikheten i svensk e-handel tar sig bland annat i uttryck i vilka arbetsuppgifter olika grupper utför, baserat på föreställningar om vad olika grupper är bra på. Även om svensk e-handel anställer femtio procent män och femtio procent kvinnor, finns varierande könsmönster på en arbetsplatsnivå. Det finns en föreställning om att kvinnor är mer noggranna och serviceinriktade medan män är bättre på att klara tunga lyft. Avdelningar som involverade tyngre arbete tenderade att vara mansdominerade, och här hade lagerarbetarna också ett större inflytande över sitt arbete.
Bland e-handelsföretagen i den svenska studien återfinns mindre, kvinnodominerade lager, såväl som större lager som har en högre andel lagerarbetare med utländsk bakgrund. På flera av lagren registrerades produktivitetsdata, det vill säga hur många produkter och paket som hanterades. Datan samlades in genom de scannrar och digitala system som användes för att registrera varorna. Avhandlingen visar att detta fungerar som en övervakning av lagerarbetarna, något som också intensifierades på större lager med mer teknikanvändning i godshanteringsprocessen.
– Många arbetare upplevde det som mycket jobbigt att deras hantering av antal paket och varor registerades. De kände sig avhumaniserade och reducerade till siffror, berättar Klara Rydström.
På de mindre lagren fanns inte samma behov av övervakning. Där var chefer och lagerarbetare närmare varandra, såväl fysiskt som socialt. Cheferna deltog emellanåt i arbetet på lagergolvet och deras närvaro bidrog till att dämpa ojämlikheten. En annan positiv faktor var möjligheten för lagerarbetare att prata under tiden man packade; på större lager med stora avstånd och höga bullernivåer var detta inte möjligt.
En sammanställning av statistik från SCB visar att 23 procent av e-handelns anställda är utikesfödda och på stora lager är andelen högre, 32 procent. Enligt Klara Ryström kan detta förklaras med företagens behov av billig och lättkontrollerad arbetskraft.
– Hårt arbete på e-handelslager kan vara en strategi för den som är i behov av fast anställning för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige, säger Klara Rydström.
Ett av de studerade företagen hade som krav att alla skulle prata svenska på arbetsplatsen. Kunskaper i svenska språket beskrevs som viktigt för att kunna avancera från lagergolvet till högre positioner och för att kunna söka sig till andra jobb, utanför lagret. Men lagerarbetarna erbjöds inte någon språkutbildning. Enligt Klara Rydström är språkpolicyn rasifierande; den blir en form av kontroll av lagerarbetare som inte har svenska som modersmål och förstärker ojämlikheten mellan dem och svensktalande chefer och lagerarbetare.
Studien som ligger till grund för avhandlingen är del av ett större forskningsprojekt som gjorts tillsammans med forskare vid Högskolan i Gävle, Handel 4.0? Arbetsmiljö och ojämlikhet i e-handeln med finansiering av FORTE.
Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår vetenskapliga som konstnärliga forskning och utbildning bedrivs i nära samarbete med internationella, nationella och regionala företag, offentliga aktörer och ledande universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,9 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 840 anställda och har 17 670 studenter.
