Nästan varje leksak som köpts från säljare i tredjeland på stora online-marknadsplatser underkändes i EU:s regelefterlevnadskontroller i en ny undersökning av Toy Industries of Europe (TIE).
Hela 86 % av leksakerna utgjorde direkta säkerhetsrisker för barn.
Resultaten från 2025 års ”mystery shopping”-undersökning är ännu högre än resultaten från TIE:s motsvarande undersökning 2024, vilket tyder på att EU:s insatser för att hantera osäkra leksaksförsäljningar online från icke-EU-säljare inte har gett önskad effekt. 2024 fann TIE att 80 % av leksakerna inte klarade EU:s säkerhetstester. Särskilt anmärkningsvärt är att flera av de leksaker som tidigare flaggats som osäkra fortfarande såldes öppet, ibland från samma säljare och underkändes igen i årets test.
TIE testade totalt 70 produkter som köpts på sju plattformar* som ofta används av europeiska konsumenter.
Oberoende laboratorietester visade direkta säkerhetsrisker för barn, bland annat:
- Leksaker som släppte smådelar och skapar därmed en kvävningsrisk. Detta inkluderade även leksaker marknadsförda för barn under tre år.
- Leksaker med direkt åtkomst till knappcellsbatterier, inklusive litiumknappceller som kan orsaka allvarliga inre skador om de sväljs.
- Leksaker med löstagbara sugkoppar som riskerar att blockera barnets luftväg.
TIE betonar att de mycket strikta EU-reglerna för leksakssäkerhet inte kan upprätthållas när säljaren är baserad utanför EU och saknar en giltig ”EU-ansvarig person” eller ”ekonomisk aktör”. Den reviderade allmänna produktsäkerhetsförordningen var avsedd att skärpa skyddet men har i praktiken misslyckats med detta.
Det nuvarande EU-systemet bygger på att säljare i länder utanför EU utser en ”ansvarig ekonomisk aktör” inom EU, ett system som till stor del är ogenomförbart för marknadskontrollmyndigheter. Ofta är det ingen som tar ansvar för dessa icke-efterlevande produkter. Den digitala tjänsteförordningen (Digital Services Act) håller samtidigt onlineplattformar borta från ansvar i detta avseende, trots att de spelar en avgörande roll i försäljningskedjan. Resultatet blir att det ofta inte finns någon inom EU som kan hållas ansvarig för leksakens säkerhet.
”Farliga leksaker fortsätter att nå konsumenter trots en uppsjö av regler. Lagstiftningen för leksakssäkerhet har allvarliga kryphål och ogenomdrivbara klausuler som gynnar oseriösa aktörer”, säger Catherine Van Reeth, generaldirektör för TIE.
”Barn och seriösa leksakstillverkare är fortfarande de som får betala priset för regler som inte gäller för dessa icke-EU-säljare via onlineplattformar.”
Den nya EU-tullkodexen kommer att införa en avgift på varje paket som kommer in i EU. Catherine Van Reeth säger: ”Tullreformen är definitivt ett steg i rätt riktning, men tullen kan inte förväntas bära hela bördan. Den enorma mängden små paket som kommer in i EU varje dag gör det omöjligt för tullen att fungera som första försvarslinje. Vi behöver ett förebyggande system som stoppar osäkra leksaker långt innan de når gränsen, så att tullen kan fokusera på att identifiera de fall som slinker igenom.”
”De här resultaten bekräftar det vi länge sett, att svenska och europeiska konsumenter inte kan lita på att leksaker köpta via globala plattformar är säkra. Våra företag följer några av världens strängaste regler, men konkurrensen snedvrids när osäkra leksaker kan säljas utan ansvar eller kontroll. Det är barnens säkerhet som står på spel, och vi behöver ett system där någon alltid bär ansvaret,” säger Jennifer Rydén, vd för Lek- och Babybranschen.
”Det måste bli slut på att ansvariga saknas när något går fel. Om ingen ekonomisk aktör eller ansvarig person finns inom EU, då måste onlineplattformen ta det juridiska ansvaret. Så enkelt är det.”
TIE:s undersökning har väckt allvarliga tvivel kring ett system som helt förlitar sig på EU-”ansvariga personer” som inte kontrolleras. De fann erbjudanden om leksaker med falska eller felaktiga uppgifter, tex en London-adress märkt med Frankrike som land, eller en adress i Paris listad i Tyskland med ett belgiskt telefonnummer. I de fall, där en ekonomisk aktör saknas eller är ogiltig, bör online-marknadsplatser som möjliggör transaktionen inom EU juridiskt betraktas som leksakens ”ekonomiska aktör” enligt EU-lag. För närvarande är de inte det och bär därför inget ansvar för säkerheten hos de leksaker som säljs via deras plattformar. Fysiska butiker har däremot detta ansvar.
TIE och Lek- och Babybranschen uppmanar nu till avgörande och samordnade åtgärder. Den kommande EU-produktlagen (förväntas nästa år) bör göra online-plattformar juridiskt ansvariga när leksaker säljs av tredjelandssäljare utan ansvarig part inom EU.
Om systemet med EU-representanter som agerar som ”ansvariga personer” behålls krävs följande förändringar för att säkerställa att det alltid finns någon ansvarig för leksakens säkerhet:
- Den ansvariga personen måste vara ansvarig för verifiering av säkerhet och regelefterlevnad innan produkterna erbjuds till försäljning i alla situationer.
- Online-plattformarna måste kontrollera att de ansvariga personerna är verkliga och har ett avtal med säljaren/tillverkaren.
- I avsaknad av en verifierad ansvarig person bör marknadsplatsen betraktas som den ansvariga personen.
Dessa är riktade och specifika åtgärder utformade för att skydda konsumenter och EU:s inre marknad, som idag är utsatt.
*Leksakerna köptes på AliExpress, Amazon Marketplace, CDiscount, Fruugo, Joom, Shein och Temu. Undersökningen fokuserade på leksaker från tredjepartssäljare, främst icke-varumärkta produkter från säljare utanför EU. Leksaker från etablerade och välrenommerade varumärken – där ansvar och regelefterlevnad är tydligt fastställda – uteslöts. Resultaten speglar därför inte den övergripande situationen för leksaksförsäljning online, särskilt inte på plattformar som även erbjuder produkter från välkända varumärken.
