Sju av tio svenskar har någon gång känt dåligt samvete över att de inte orkar ta tag i ekonomiska beslut och nästan var tionde har dåligt samvete varje månad över att de inte har koll på sin ekonomi.
Det visar en undersökning som ICA Banken tagit fram i samarbete med Novus. Beteendeekonomisk forskning tyder också på att människan har svårt att bete sig ekonomiskt rationellt och trots alla tips hamnar vi ofta i tankefällor som försämrar vår ekonomi och vårt välmående.
För att öka förståelsen kring ekonomiska beslut har ICA Banken tillsammans med beteendestrategen Ida Lemoine kartlagt svenskarnas attityder och beteenden kring vardagsekonomi i en ny rapport: Beteenderapporten. Rapporten är en del av ett långsiktigt samarbete med Ida Lemoine. Syftet är att hjälpa människor med deras vardagsekonomigenom att presentera lösningar i form av konkreta tips, men även stöd till beteendeförändringar när det kommer till vardagsekonomi.
Varje månad känner en av tio dåligt samvete över att de inte har koll på sin ekonomi (9 procent) och att de mår dåligt över att de inte orkar ta tag i ekonomiska beslut (11 procent). Beteendeekonomisk forskning visar att vi människor inte är programmerade att följa ekonomiska rekommendationer och modeller.
– I dagens samhälle utgår vi ofta från att människan är en rationell varelse, trots att de flesta vet att verkligheten ser helt annorlunda ut. För hur mycket vi än vill pensionsspara, stå emot onödiga impulsköp och följa en månadsbudget, får det ofta stryka på foten till förmån för snabba kickar och lyckorus, säger Ida Lemoine, beteendestrateg på Beteendelabbet.
De vanligaste orsakerna till att svenskarna mår dåligt över sin ekonomi är att de spenderat för mycket (35 procent), följt av obefintligt eller för litet sparande (22 procent) samt den allmänna ekonomiska situationen, som exempelvis saldot (21 procent).
Bara sju procent uppger att räkningar eller annan kommunikation från banken skapar oro.
– Att spara är att avstå konsumtion idag, för att istället kunna konsumera mer i framtiden. Finns ingen direkt målbild med sparandet är det ofta svårt att motivera varför man ska spara. Jag brukar rekommendera att man strukturerar upp sitt sparande efter vad man sparar till, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA Banken.
Social press kan också vara en anledning till dåligt samvete över sin vardagsekonomi. Nästan en av tio har mått dåligt över att de spenderat mer än vad de tänkt för att de inte vågat säga ifrån eller velat verka snåla. Beteendet är ännu vanligare bland yngre där motsvarande siffra i åldersgruppen 18–29 år är 16 procent.
– Det är lätt att trilla in i den så kallade flockfällan. Människan är en social varelse och följer gärna flocken, speciellt tydligt är det bland yngre individer. Det är helt enkelt evolutionärt bra för dig att samarbeta med gruppen, men ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte alltid bra att göra som alla andra. Det kan leda till beteende som varken gör dig eller din plånbok glad, säger Ida Lemoine.
De vanligaste orsakerna till att vi mår dåligt över ekonomin:
1. Du har spenderat mer pengar än du tänkt (35 %)
2. Du sparar inte alls eller för lite (22 %)
3. Din ekonomiska situation, som exempelvis ditt saldo (21 %)
4. Social press, exempelvis att du spenderar mer än vad du tänkt för att du inte vågar säga ifrån eller vill verka snål (9 %)
5. Räkningar, mail eller annan kommunikation från företag eller banken om pengar (7 %)
6. Dålig koll på vad begrepp och ord (som ränta, inflation, amortering, fond, aktie) betyder och innebär (7 %)
7. Du har tagit lån (7 %)
