Den 1 april 2019 ska inköp i offentlig sektor faktureras med e-faktura, enligt lagen om e-faktura som då träder ikraft.
Det finns stora vinster att göra för en organisation som kommer igång med e-handel, säger Clara Wadman, utredare på DIGG.
Många myndigheter har anpassat sig och förbättrat sitt e-handelsarbete men många ligger också långt efter och har exempelvis ännu inte kommit igång med att göra elektroniska beställningar. Det visar resultatet från DIGG:s uppföljning av de statliga myndigheternas e-handel.
Andelen e-fakturor ökar
Resultaten visar att andelen e-fakturor har ökat för staten som helhet, och uppgår nu till 68 procent. Det är en ökning som går i snabbare takt jämfört med tidigare. En trolig orsak är att myndigheterna förbereder sig inför den kommande lagen om e-faktura till följd av offentlig upphandling, som träder i kraft den 1 april 2019. Ytterligare en anledning kan vara att myndigheterna ställer krav på elektronisk fakturering i sina upphandlingar i högre utsträckning än tidigare, vilket myndigheterna anger i sina svar.
Många myndigheter har inte infört e-handel
Även antalet elektroniska ordrar har ökat. Det förbättrade resultatet för staten som helhet beror delvis på en liten generell ökning bland de myndigheter som har kommit igång med e-beställningar. Men utfallet är främst en följd av att de myndigheter som redan har en väl utvecklad e-handel, och gör många elektroniska beställningar, nu gör ännu fler. Samtidigt uppger nästan var femte myndighet att de inte gör några elektroniska beställningar alls. Det är ungefär en lika stor andel som tidigare år och innebär att en betydande andel av myndigheterna fortfarande inte infört e-handel i praktiken.
Många myndigheter behöver förbättra sitt e-handelsarbete
Sammantaget visar resultatet att många myndigheter behöver förbättra sitt e-handelsarbete ytterligare, för att kunna realisera de effektiviseringsvinster som e-handel möjliggör.
– Det finns stora vinster att göra för en organisation som kommer igång att arbeta med e-handel. Förutom tids- och kostnadsbesparingar så gör myndigheten inköp som baseras på de upphandlade ramavtal som finns, säger Clara Wadman, utredare på DIGG. Det innebär att varan eller tjänsten är den bästa utifrån flera aspekter, bland annat det bästa priset.
