Robusta betalsystem – att tänka på beredskap

I höstas drabbades Växjö av ett omfattande strömavbrott. Gallerior tömdes.

Folk fastnade i hissar. Telefoni och datatrafik i och runt staden påverkades. Trafikljus var utslagna. Boknings- och biljettsystem för kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst påverkades. Avbrottet varade i några timmar. Men vad gör vi om betalsystemen går ner längre än så?

Vad ska vi äta?

Förra veckan skrev jag om livsmedelsförsörjning vid kriser. Ett minst lika angeläget område är hur vi i händelse av kris eller en långvarig samhällsstörning ska betala för den mat som vi kan komma åt i butiker.

Kontanter framstår som det enklaste reservalternativet. Men om ingen el finns fungerar inga bankomater. En fråga som alla måste ställa sig är därför hur mycket kontanter de har tillgängliga hemmavid.

Men även den med kontanter kan nekas använda dem. Många butiker saknar rutiner för att ta emot betalning genom kontanter utan ett betalningssystem som kräver el för att fungera. Att ta emot kontanter är också en säkerhetsrisk om butikens säkerhetssystem och säker förvaring av kontanter är utslagna utan el.

Situationen vid ett långvarigt elavbrott riskerar att eskalera. Hur länge kan folk gå utan mat när de vet att det finns varor i butiker och pengar på deras konto?

125 timmars kontroll

Forskningsprojektet ”Om betalsystemen kraschar” är ett pågående initiativ som leds av forskare vid Högskolan i Skövde. Representanter från olika sektorer bjuds in att simulera ett scenario där betalsystemen slutar fungera under 10 dagar.

Banker, matbutiker, drivmedelskedjor, värdetransportbolag, media och länsstyrelser från varje län deltar för att testa den egna och den gemensamma krisberedskapen. De får då se vilka åtgärder de själva behöver vidta, och konsekvenserna av sina åtgärder på andras verksamheter liksom hur andras aktioner påverkar dem själva.

De som deltar i simuleringen lyckas ofta stävja akuta kriser relativt väl. De första två-tre dagarna går hyfsat smidigt. Men initiala åtgärder får följdverkningar på beteenden, system och resurser längre fram. I en simulering tappade samhället kontrollen efter 125 timmar. De mer långsiktiga konsekvenserna av kraschade betalsystem är vi alltså inte förberedda på att hantera kollektivt med dagens beredskap och metoder. Dags att ändra på det!

Teracoms beredskap

För vår egen del har vi extremt höga krav på reservkraft vid strömavbrott för att uppfylla vår roll att ansvara för säker utsändning av Public Service. Våra anläggningar som sänder ut marksänd radio och TV klarar sig utan ström under mycket lång tid tack vare de reservkraftlösningar vi har valt.

Johan Petersson, chef för säkerhet och kommunikation