​10 procent stoppas på grund av dåliga litiumjonbatterier

Hoverboards och powerbanks är de produktgrupper med litiumjonbatterier där flest får marknadsförbud i Sverige.

Totalt svarar dessa produkter för cirka 10 procent av alla stoppade elprodukter.

– Rätt hanterat är litiumjonbatterier relativt säkra, men det finns risker, säger Martin Gustafsson, inspektör marknadskontroll på Elsäkerhetsverket.

Elsäkerhetsverket har i uppdrag att verka för en trygg och störningsfri el. Det gör man främst genom att utföra tillsyn och marknadskontroll, informera allmänheten och se till att yrkesfolk har rätt kompetens

Batterier är inget nytt för Martin Gustafsson och hans kollegor på Elsäkerhetsverket, men de senaste åren har litiumjonbatterier fullkomligt exploderat på marknaden. Martin Gustafsson anser att litiumjonbatterier är relativt säkra om man hanterar dem rätt, men det finns risker vad gäller temperatur, laddning och fysiska skador.

– Speciellt om du använder fel laddare med fel spänning kan det vara mycket farligt, säger Martin Gustafsson.

Det finns också undermåliga produkter på marknaden, men dessa försöker Elsäkerhetsverket få bort.

Varje år köper man in och kollar cirka 350 produkter. Ungefär en tredjedel av dessa är så farliga att de beläggs med försäljningsskydd.

I dag vet Martin och hans kollegor vad de letar efter. Märkningen är viktig, givetvis CE-märkning,

och tillverkare, och slutligen typbeteckning.

– Det är skrämmande många produkter där det inte står vem som är tillverkare.

Cirka 10 procent av de borttagna produkterna har litiumjonbatterier. I topp ligger Hoverboards och Powerbanks. Och även om man ännu inte har förbjudit någon elcykel håller man ett särskilt vakande öga på dessa.

– Här gäller det att ha riktig järnkoll på hur man laddar och hanterar dessa.

Martin uppmanar alla att alltid vara noga med att läsa bruksanvisningen när man har köpt någon laddbar produkt.

– Om det står att den ska vara inkopplad i 3 timmar ska man följa detta.

Martin menar att seriös tillverkare lägger ner stora resurser på att säkra sina produkter, men osäkra produkter finns allt, exempelvis via internet. Där köper man på egen risk.

– Hittar du exempelvis ett batteri till din pannlampa för nio kronor, skulle jag aldrig sätta det på mitt huvud.

– – – – – –

En som var nära att råka riktigt illa ut var Johan Ahlén, som jobbade som säsongare på Kläppen Ski Resort i Sälen. Han inkvarterades i en stuga lite avsides och behövde en powerbank för att ladda bland annat mobilen.

–Vi var några stycken som gick ihop och köpte var sin solcellspowerbank på 20 000 mA för cirka 200 kronor, berättar Johan.

Han läste bruksanvisningen där det stod att den skulle laddas ett visst antal timmar för att bli fulladdad, men det stod ingenstans att den kunde bli överladdad. Det var inte heller tydligt vilken laddare som skulle användas, endast en sladd med USB-kontakt följde med i paketet.

–Jag satte på den på kvällen och tänkte att det skulle ta cirka åta timmar för den att bli fulladdad.

Vid 3-tiden vaknade han av att det smällde som åska och han trodde det var oväder. Sedan märkte han att det var ljust i rummet och trodde att han försovit sig. När han vände sig om brann det vid dörren med höga lågor som gick ända upp till taket.

–Helvete tänkte jag, var är brandsläckaren. Den låg utanför dörren så jag kunde inte hämta den.

–Jag tog mitt täcke och försökte kväva elden, men så fort jag lyfte lite på det flammade elden upp igen.

Med hjälp av sina sängkläder lyckades han kasta ut laddaren i snön och sedan täckta över den. Då släcktes elden.

Golvet och väggarna i stugan blev förstörda och när han senare flyttade tillbaka var den en väldigt speciell doft som var kvar.

–Nu har jag blivit mycket mer vaksam med elektriska produkter. Jag har aldrig något på laddning när jag går hemifrån eller på nätterna.