Många svenskar saknar helt inblick i sina elavtal.
Många saknar inblick i sina elavtal
Dessutom är det vanligt att låta flera år – mer än fem för de flesta – gå innan man byter elleverantör. Det framkommer av en ny Sifo-undersökning beställd av elhandelsbolaget Enefit.
När elhandelsbolaget Enefit frågar svenskarna vilket sorts elavtal de har svarar en fjärdedel (25%) att de inte vet. Fler än var tredje (36%) uppger dessutom att de låtit det gå mer än fem år sedan de senast bytte elleverantör. Drygt var femte (21%) vet inte när de sist gjorde bytte.
– Konsumenterna förlorar tusentals kronor på detta, helt i onödan. Idag finns en mängd prisjämförelsesajter som underlättar för svenskarna att ta kontroll över sina elkostnader, ändå är det många som bara låter åren gå. I värsta fall sitter man ovetandes på ett så kallat anvisningsavtal och då kan det bli riktigt kostsamt, säger Jonas Lindelöf, Sverigechef på Enefit.
En grupp som både tenderar att ha något stramare privatekonomi – och dessutom förbrukar mer el än andra hushåll – är barnfamiljerna.
Även här är inblicken i elavtalen mycket svag. Fler än var femte (22%) svensk med barn boendes hemma uppger att de inte vet vad de har för elavtal. På frågan när de senast bytte elleverantör svarar 38 procent av barnfamiljerna att det var mer än fem år sedan och 17 procent att de inte vet.
Av de svenskar som har koll på sitt elavtal svarar flest att de har ett rörligt avtal, det vill säga att elpriset varierar med utvecklingen på elbörsen. Nära var tredje svensk (31%) har ett sådant avtal. Näst vanligast är fasta avtal (29 procent uppger att de har fast) medan knappt var tionde (9%) har ett avtal som mixar fast och rörligt.
Undersökningen visar vidare att sex procent – det vill säga motsvarande 600 000 svenskar – har ett så kallat anvisningsavtal, eller tillsvidareavtal som det också kallas. Anvisningsavtalen tilldelas automatiskt alla som inte aktivt väljer något annat och är marknadens absolut dyraste avtalsform.
