Det börjar bli den tiden på året igen – juldekorationerna fyller skyltfönstren och konsumenter över hela Sverige börjar jakten på den perfekta julklappen.
Kevin Day, Regional Manager för MarkMonitor i Norden och Holland.
Detta innebär ofta ett par sökningar på nätet för att hitta bästa möjliga pris, något som ökat explosionsartat vid denna tid på året tack vare den amerikanska shoppinghelgen runt ”Black Friday”. Enligt en undersökning från PostNord, fyndade tre av tio svenskar varor under Black Friday 2016 för sammanlagt 3,6 miljarder kronor[1] vilket motsvarar en ökning på 59 % jämfört med 2015.
Allt eftersom shopping på nätet och via mobilen blivit allt populärare drar handlarna nytta av en mer global marknadsplats, men det finns risker med att shoppa på nätet. I mitten av december 2016 hade t.ex. över 70 000[2] betalkortsbedrägerier polisanmälts i Sverige, där bankkunders kontokortsuppgifter läckt från e-handlare världen över och använts för olovliga köp.
– Traditionellt sett har man trott att folk med avsikt köpte falska varor då de är betydligt billigare än äkta vara. Förra året såg vi att 23 % av de som var på jakt efter ett fynd faktiskt lurats av bedragare, något visar att majoriteten av konsumenterna köpte dessa av misstag. De letar efter klipp och i sin tur köper de förfalskade varor utan att veta om det, säger Kevin Day, Regional Manager för MarkMonitor i Norden och Holland.
Hur undviker man då bäst att slippa bli lurad med falska varor eller att råka ut för kapade kortuppgifter under shoppingyran? Bedragare riktar främst in sig på reaperioder där t.ex. förfalskade varor blir svåra att upptäcka då de prissätts som genuina varor. Nedan kommer fem tips för att slippa bli lurad och bedragen när du handlar på nätet:
Priset:
Bedragarna blir smartare och inser att det kan vara mer övertygande desto mindre en vara reas ut. Ett bra tips är att alltid söka runt och kontrollera varans rekommenderade pris. T.o.m. för en liten rabatt som 20 % är det värt att granska hemsidan i sömmarna.
Hemsidan:
Vissa hemsidor kan se professionella ut vid första anblick men bedragarna är inte så noga med t.ex. flikarna ”om” eller ”frågor”. Kontrollera dessa flikar och granska leveransdetaljer för att se var företaget är baserat – går det ihop med företagets detaljer? Kolla på leveransalternativen, mindre trovärdiga sidor brukar vanligtvis inte bry sig om detta och sök även på den registrerade postadressen, äkta sidor har en registrerad adress.
Säkra betalningar:
Så fort du ombeds uppge inloggningsuppgifter eller kreditkorsuppgifter ska sidan omfattas av en ”Secure Sockets Layer”-uppkoppling (SLL). En symbol som ser ut som ett lås kommer då att synas i adressfältet när SSL-uppkopplingen är aktiv. I vissa webbläsare börjar adressen med https:// vilket också är ett tecken på en säker sida.
Retur och integritetspolicy:
Dessa står tydligt på en pålitlig sida. En samvetsgrann återförsäljare skulle naturligtvis erbjuda alternativ för hur du kan annullera en order och var du kan skicka tillbaka varorna. Bedragare investerar vanligtvis inte tiden att skapa en tydlig och stark integritetspolicy så om det inte finns någon på sidan bör du vara på din vakt.
Webbadressen:
En sida som försöker efterapa ett varumärkes sida, eller så kallad ”cybersquatting” ökar allt mer. När du gör en första sökning på varumärkets namn kontrollera noga länkens stavning, även hemsidans URL på själva sajten. Börjar adressen med https://, är det ”s”:et som berättar att det är en säker sida. En del stora varumärken har även dedikerade undersidor på för att kontrollera om en återförsäljare är auktoriserad eller inte.
Marknadsplatser på nätet. Även om marknadsplatsen i sig är ett varumärke du känner till, kontrollera säljarens omdömen eller försök hitta forum där du kan prata med andra säljare och användare innan du lägger en order.
